Vi läste med förundran debattartikeln om att statiner gör mer skada än nytta (UNT 6/2). Argumenten verkar vara kopierade från artiklar som under flera år publicerats i andra medier, senast bland annat i Läkartidningen 2011. Den gången bemöttes påståendena av Stockholms läns läkemedelskommitté.
Den aktuella debattartikeln i UNT utgör närmast skrämselpropaganda mot statiner, ett av de vanligaste och viktigaste läkemedlen vid hjärt-kärlsjukdomar. Detta går tvärs emot rekommendationerna om statiner i nationella och internationella riktlinjer. Som kliniskt aktiva läkare för tusentals hjärtpatienter känner vi därför att det är vår plikt att ge en annan bild en den som presenteras av Ravnskov med flera.
Ravnskov och hans medförfattare påstår inledningsvis att man ej sett någon minskning i antal hjärtinfarkter eller dödlighet i hjärtinfarkt de senaste åren. Detta stämmer inte!
Statistik från Socialstyrelsen visar att insjuknandet i hjärtinfarkt stadigt har sjunkit från 1987 till 2010. Rapporter både från Socialstyrelsen och från vårt nationella register (Swedeheart/Riks-HIA) visar tydligt att dödligheten halverats under en tolvårsperiod, både hos män och kvinnor. Denna minskning kan hänföras till förbättrad diagnostik, omhändertagande och en allt mer effektiv läkemedelsbehandling - med bland annat statiner.
Bevisen för att statiner ger en minskad sjuklighet hos patienter med känd kranskärlssjukdom eller vid hjärtinfarkt med förhöjt kolesterol anser vi vara helt övertygande från ett flertal studier. Nationella och internationella riktlinjer ger högsta prioritet till statinbehandling efter hjärtinfarkt eller vid kranskärlssjukdom. Det finns heller inga belägg för att statiner orsakar cancer!
Vi anser det vara oansvarigt att som Ravnskov påstå att statiner generellt gör mer skada än nytta. Det kan leda till att patienter under statinbehandling skräms till att avsluta denna med risk för ogynnsamma följder. För friska individer utan känd hjärt-kärlsjukdom rekommenderar vi, liksom de nationella behandlingsriktlinjerna, en återhållsam förskrivning till enbart individer med hög risk för insjuknande i hjärtsjukdom.
Läkare med daglig patientkontakt vet att läkemedel kan ge biverkningar. För statiner är dessa välkända, men är inte ett stort kliniskt problem som författarna påstår, även om enskilda patienter kan drabbas. Vid misstänkt biverkan överväger den ansvarige läkaren alltid justering av dosen, byte av läkemedel eller att avbryta behandlingen med läkemedlet och gör en analys av risk och nytta för den enskilde individen.
Att som författarna gör, ge en entydigt negativ bild av en hel läkemedelsgrupp, som bevisligen minskar både sjuklighet och dödlighet, är varken att ta ansvar för enskilda patienter eller för effektiva samhällsinsatser för befolkningens hälsa.
Vi tycker det är olyckligt att läkare och personer med forskningserfarenhet förmedlar en så onyanserad bild som Ravnskov med flera ger. Även om det kan öka medvetenheten om möjliga biverkningar av statiner, så orsakar det en onödig oro hos patienter som av sin läkare på goda grunder ordinerats förebyggande statinbehandling.
Vi hoppas att UNT:s läsare inser att det som framförts i debattartikeln inte representerar den gängse uppfattningen bland forskande och behandlande läkare inom hjärtsjukvård och invärtesmedicin. Och att Ravnskovs med fleras åsikter inte heller delas av sjukvårdsansvariga myndigheter som Socialstyrelsen.
Vi uppmuntrar alla patienter som fått recept på statin att fortsätta med denna behandling. Om man känner oro eller misstänker biverkningar av behandlingen bör man naturligtvis diskutera detta vid nästa besök hos sin läkare.
Claes Held
Bengt Fellström
Nina Johnston
Bertil Lindahl
Lennart Lundin
Jonas Oldgren
Lars Wallentin
läkare och forskare vid Akademiska sjukhuset
och Uppsala universitet
UNT 11/2 2012