Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L) och Carl Nettelblad, ersättare regionstyrelsen (L)
SLUTREPLIK
Kristdemokraterna menar i sin replik på vår debattartikel om Akademiska sjukhusets framtid att lösningen är nationell styrning av högspecialiserad vård och att det vore oansvarigt för Region Uppsala att ådra sig stora kostnader innan en sådan styrning finns på plats (UNT Debatt 7/3).
Akademiska sjukhuset räknar självt sin historia till bildandet av universitetskliniken 1708. Det flyttade till nuvarande område 1867, samma decennium som Sverige fick landsting, föregångaren till dagens regioner. Ansvarsfördelningen mellan staten i stort, Uppsala universitet och regionen har förändrats under decenniernas och seklens lopp. Men som vi framhåller i vår artikel behöver ett universitetssjukhus ha mer än bara den mest högspecialiserade vården. Forskning och utbildning sker inom fler områden än så.
När de byggnader som mest skriande måste ersättas först uppfördes var sjukhuset statligt. Sedan dess har både huvudmannaskap, statsbidrag, omfördelningssystem och skattesystem ändrats flera gånger. Liberalerna tror att det är viktigt att se till sjukhusets framtid nu, oavsett driftsform.
En investering på 50 miljarder över kanske 20 års tid kan tyckas stor, men sjukhusets omsättning är redan i dag omkring 15 miljarder per år. Under de femtio år som byggnaderna grovt håller beräknas omsättningen vara över 1500 miljarder.
Liberalerna har i arbetsgruppen velat diskutera vilka prognosantaganden som skulle göra även nödvändiga investeringar omöjliga, men då har Kristdemokraterna med flera slagit dövörat till. Bland annat har man då räknat med höga räntor tillsammans med långsam löneutveckling, som skulle ge låga skatteintäkter.
Om Akademiska sjukhuset inte tillåts genomgå nödvändig förnyelse blir inte resultatet lägre kostnader, utan att Region Uppsala dels får köpa vård av andra, dels får erbjuda mindre vård till våra grannar. Vi kommer då inte att kunna dra nytta av det nav ett ledande sjukhus är för både forskning och näringsliv.