Spårväg är mer attraktivt än buss

Det finns en anledning till att BRT-fordon ofta utformas till att se ut som spårvagnar, skriver Hans Cruse i en replik.

Låt busstrafiken spela på sina styrkor och spårvägen sina – tillsammans blir kollektivtrafiken då det bästa alternativet för alla, skriver Hans Cruse, kanslichef Spårvagnsstäderna.

Låt busstrafiken spela på sina styrkor och spårvägen sina – tillsammans blir kollektivtrafiken då det bästa alternativet för alla, skriver Hans Cruse, kanslichef Spårvagnsstäderna.

Foto: LundbergDesign/White

Replik2025-01-21 08:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK

Busstrafiken står för den absolut största delen av kollektivtrafiken runt om i landet, och kommer göra det även i framtiden. Därför blir det lite uppseendeväckande när Sveriges bussföretag (UNT Debatt 16/1) ifrågasätter de relativt få satsningar där spårväg är det bättre konceptet.

Få infrastruktursatsningar är så intensivt granskade som just spårväg. De föregås av gedigna utredningar, second opinions, expertgranskningar och beräkningar – inte ett beslut som tas lättvindigt på något sätt och en process som pågår i åratal.

Just det Sveriges bussföretag lyfter i deras debattartikel som spårvägens nackdel är spårvägens styrka. Att det finns en permanens i systemet, lagt spår ligger och spårvägen kommer trafikeras inom överskådlig framtid vilket driver på investeringar och etableringsvilja. Vi ser också att spårvägar generellt lockar fler resenärer än busstrafik och är mer attraktivt jämfört med buss. Det ser vi väldigt tydligt i exempelvis Helsingfors, Tammerfors och Bergen där resenärsutvecklingen gått framåt mycket mer än förväntat. Det finns ju en anledning till att BRT-fordon ofta utformas till att se ut som spårvagnar.

undefined
Hans Cruse, kanslichef Spårvagnsstäderna

Vidare påstås att BRT är snabbare och billigare – men det beror på ambitionsnivån. Vill man bygga ett BRT-system med guldstandard – enligt de standarder Sveriges bussföretag själva varit med och tagit fram – är det liten skillnad i investeringskostnad och byggtid jämfört med spårväg. Nackdelen med BRT är ju att konceptet kan skalas ner till att bara vara BRT i namn och det är först då som investeringskostnaden sjunker. I Sverige finns ingen guldstandard BRT, det närmsta vi kommer är Bussvei Stavanger i Norge, ett projekt som är nästan ett årtionde sent med en budget som fyrdubblats till 13 miljarder NOK, betydligt dyrare än den planerade spårvägen som Bussvei ersatte.

Med det sagt så kommer busstrafiken fortsätta stå för absoluta största andelen resenärer i den svenska kollektivtrafiken framöver, och det finns många utpekade stråk där de åtgärder ni föreslår kan komma till stor nytta – även i städer som planerar spårväg. 

Låt busstrafiken spela på sina styrkor och spårvägen sina – tillsammans blir kollektivtrafiken då det bästa alternativet för alla.