REPLIK
I debattartikeln ”Det är vårdens kvalitet som skall höjas, inte skatten” (UNT 24/8) av regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) och tre moderata kandidater till regionfullmäktige skriver man att fler patienter i regionen skall få vård i tid och vårdens medarbetare en bättre arbetsmiljö. Det är betryggande men borde samtidigt vara självklarheter. Bristen på utbildad vårdpersonal är den minsta gemensamma nämnaren för de problem sjukvården inte bara i region Uppsala tampas med utan även majoriteten av landets 21 regioner. I grunden ett nationellt vårdproblem där landets regioner var och en försöker skapa egna lokala lösningar.
Primärvården måste ges möjligheter att verka som första linjens vård som det är tänkt. Författarna till debattartikeln anser att en utbyggd primärvård i region Uppsala kommer att avlasta Akademiska sjukhuset. Den vägen vill man åstadkomma förbättrad arbetsmiljö för såväl primärvårdens läkare som för Akademiska sjukhusets läkarkår. Hur utbyggnaden av primärvården skall gå till eller hur denna kan utformas nämns däremot inte.
Socialstyrelsen (SoS) har nyligen lagt fram ett riktvärde för hur många innevånare en specialist i primärvården kan ansvara för. Riktvärdet landar på 1100 patienter per läkare i jämförelse med dagens dryga 2100 för region Uppsala. Bristen på specialistläkare är ett problem konstaterar SoS samtidigt. För att nå rekommendationerna från SoS har Sveriges läkarförbund (juni 2022) räknat ut att Uppsala behöver fördubbla antalet primärvårdsläkare. Region Uppsala har lyssnat och beslutat ta fram förslag på ett maxtak för antalet listade patienter per läkare. Vilket förvånande nog inte nämns i den aktuella debattartikeln. Förslag som förhoppningsvis harmoniserar med SoS riktvärde.
Samtidigt vittnar läkare inom landets primärvård om en fortsatt ohållbar arbetssituation. Arbetsmiljön är sådan att många överväger att lämna eller att gå ner i arbetstid (SVT-enkät). Svenska Distriktsläkarföreningen (DLF) skriver i april i år att varannan allmänläkarstol står tom. Sveriges läkarförbund uppmärksammar våren 2019 att många unga läkare vill lämna yrket. Förbundets arbetsmiljöenkät som publicerats nu i augusti visar att var tredje yngre läkare funderar på att byta yrke på grund av belastningen. Sammanlagt svarade 60 procent av läkarna i enkäten att man överväger att lämna. Värst är det inom primärvården. Som lök på laxen varnar Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen (SoS) för en betydande brist på utbildad vårdpersonal under år framöver. Resursområden som regionerna själva inte tillräckligt rår över men konkurrerar om.
Det är i den kontexten som Moderaternas debattartikel skall ses. Förslag om maxtak för antalet listade patienter per läkare inom primärvården kan vara rätt väg framåt men frågan som Emilie Orring (M) måste ge svar på är hur man avser att bemanna en utbyggd primärvård i region Uppsala med läkare med rätt kompetens. Skall SoS riktvärde för antalet listade patienter per läkare kunna mötas kommer det att krävas drygt 170 ytterligare läkare i allmänmedicin i region Uppsala enlig läkarförbundet (juni 2022). Det skall samtidigt påpekas att det är staten som har hela ansvaret för den sexåriga läkarutbildningen fram till läkarlegitimation.
Politiken och i detta fall Emilie Orring (M) måste klara av att på ett övertygande sätt förklara för oss väljare hur man avser att lösa bemanningen och därmed arbetsmiljön inom regionens sjukvård och inte bara att man vill. Om inte så uppfattas den aktuella debattartikeln som mindre trovärdig och endast som försök till röstfiske under årets valupptakt.