Kvinnors rätt till sin egen kropp behöver försvaras

Regeringen ser ständigt över hur arbetet för kvinnor och flickors mänskliga rättigheter kan stärkas, skriver Benjamin Dousa (M).

I regeringens reformagenda för biståndet prioriterar vi arbetet för att kvinnor och flickor fritt ska få bestämma över sina liv och sina kroppar. Vi måste även stärka kvinnors ekonomiska egenmakt, skriver bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

I regeringens reformagenda för biståndet prioriterar vi arbetet för att kvinnor och flickor fritt ska få bestämma över sina liv och sina kroppar. Vi måste även stärka kvinnors ekonomiska egenmakt, skriver bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

Foto: Jane Hahn / Jessica Gow/TT

Replik2025-01-28 11:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK

Debattörerna på UNT Debatt den 22 januari sätter likhetstecken mellan en ökad biståndsbudget och stärkt aborträtt. Historien har visat oss att det är så mycket mer än så. Kvinnors rätt till sin egen kropp är en mänsklig rättighet och behöver försvaras på flera fronter. I regeringens reformagenda för biståndet prioriterar vi arbetet för att kvinnor och flickor fritt ska få bestämma över sina liv och sina kroppar.

Det är positivt att debattörerna uppmärksammat regeringens satsning på 4,3 miljarder kronor i förbättrad global hälsa och SRHR-frågor. Genom satsningen bidrar Sverige till att färre flickor könsstympas, tvingas in i barnäktenskap, oavsiktliga graviditeter, osäkra förlossningar och farliga aborter. Satsningen väntas även bidra till att fler barn får grundvaccinationer, att smittsamma sjukdomar stoppas snabbare och att fler sjukdomar kan förebyggas. 

Sverige har ett generöst bistånd som stödjer insatser som stärker kvinnors och flickors frihet med tillgång till mödravård och säkra aborter. Genom biståndet stödjer Sverige också hbtqi-organisationer och andra civilsamhällesaktörer som arbetar med hbtqi- och SRHR-frågor. 2024 bidrog Sverige via UD med drygt 677 miljoner kronor till FN:s befolkningsfond UNFPA, varav 197,5 miljoner kronor via UNFPA:s humanitära fond för att möta akuta SRHR-behov i Ukraina, Moldavien, Gaza och Sudan.

I Ukraina har Rysslands systematiska och illegala attacker på hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen fått mycket allvarliga och ibland dödliga konsekvenser. Vårt SRHR-bidrag till Ukraina har bland annat bidragit till säkrare förlossningsvård genom stöd till nya förlossningssalar som kan stå emot de ryska attackerna.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är högt prioriterade frågor för regeringen och centrala delar av vår utrikespolitik och vårt internationella utvecklingssamarbete. Det gäller också hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter – att alla oavsett sexuell läggning och könsidentitet ska få leva fritt från våld, diskriminering och förtryck. Dessa prioriteringar står fast, oavsett andra länders biståndspolitiska beslut eller omprioriteringar.

Regeringen ser ständigt över hur vi kan stärka arbetet för kvinnor och flickors mänskliga rättigheter, inte minst i ljuset av det oroliga omvärldsläget med krig där det sexuella våldet mot just kvinnor och flickor ökar.

Under 2025 leder Sverige arbetet i UN Women, FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt, som verkar för att främja jämställdhet och stärka kvinnors och flickors egenmakt runtom i världen. Vi måste stärka kvinnors ekonomiska egenmakt, vilket också bidrar till kvinnors möjlighet att fatta självständiga beslut om sin egen kropp.

Sverige har varit och förblir en generös och engagerad biståndsgivare inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i världen, och Sverige kommer att fortsätta att vara en stark röst för alla individers åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.