Höga kostnader – inget tecken på kvalitet

Svar till "Varför får vi inga riktiga svar?" i UNT (29/5).

Sjukvårdens mest akuta problem har dessutom inte med pengar att göra utan brist på medarbetare, skriver Emilie Orring, Region Uppsala.

Sjukvårdens mest akuta problem har dessutom inte med pengar att göra utan brist på medarbetare, skriver Emilie Orring, Region Uppsala.

Foto: Staffan Claesson/UNT arkiv

Replik2022-06-15 09:48
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I sin artikel menar de fackliga företrädarna att Region Uppsala lägger för lite pengar på sjukvården om man jämför med landet i övrigt. Därmed, menar man, är sjukvården i vårt län underfinansierad. Stämmer detta? 

Nej, så är det inte, för vilka kostnader en region har för sjukvården visar inte vad som produceras eller med vilken kvalitet. Exempelvis har Region Uppsala haft en högre kostnadsutveckling jämfört med jämförbara regioner men också långa väntetider. Höga kostnader är inget tecken på kvalitet. 

Hur mycket pengar lägger Region Uppsala på sjukvård per invånare och år? Siffrorna visar att regionen ligger jämsides med övriga landet. Att våra utgifter är något lägre än övriga regioner beror på att vi har en befolkning som är ung och som inte konsumerar lika mycket vård som andra län. Vi lägger 26 115 kronor per invånare medan genomsnittet är 26 537 kronor per invånare. Tar man emellertid hänsyn till demografin visar det sig att Region Uppsala i stället ligger över rikssnittet. 26 780 kronor per invånare mot rikets 26 743 kronor per invånare. 

Men mängden pengar som läggs på sjukvård ger som sagt inte svaret på frågan om den sjukvård vi får håller rätt kvalitet eller utförs på ett effektivt sätt. För detta krävs andra typer av mått. 

Sjukvårdens mest akuta problem har dessutom inte med pengar att göra utan brist på medarbetare. Vi har många obesatta tjänster bland allmänspecialister inom primärvården och saknar även många sjuksköterskor inom slutenvården. Bristerna kan inte lösas bara med höjda anslag – det handlar om hur pengarna används. 

Det som kommer att behövas är att reformer som ger fler medarbetare tid till det som de är utbildade till samt till att utveckla kvaliteten i vården. Samt att de får tid till återhämtning och har en god karriär- och löneutveckling. Goda exempel på hur detta kan göras finns inom vår egen organisation, men Region Uppsala är generellt sett dåligt på att ta tillvara de många förslag på hur sjukvården kan förbättras. Här finns därför ett fortsatt reformarbete för de kommande åren.