Regionstyrelsen struntar i vetenskapen

Inga bevis för att screening av blodtryck är en effektiv och kostnadsbesparande metod, skriver David Gyll med flera i en replik.

Alliansens besked om bekämpning av högt blodtryck saknar vetenskapligt stöd, skriver David Gyll med flera i en replik.

Alliansens besked om bekämpning av högt blodtryck saknar vetenskapligt stöd, skriver David Gyll med flera i en replik.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Replik2023-09-11 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK

Förra veckan beslutade Regionstyrelsen att en hälsoobligation om 100 miljoner kronor ska riktas mot screening och “precisionsmedicinering” av högt blodtryck. Detta uppmärksammades i en debattartikel av allianspartierna (UNT 1/9). Blodtrycksbehandling sköts huvudsakligen i primärvården. Att följa patienter med högt blodtryck, som ofta behandlas i decennier, är en viktig del av vårt arbete. Det vilar på solid evidens och vi delar uppfattningen att det är betydelsefullt för folkhälsan.

Debattartikeln innehåller dock flera punkter som saknar evidens och några rena felaktigheter. Vi anser att regionstyrelsens beslut går emot vetenskap och beprövad erfarenhet – vilket är det fundament vården ska luta sig mot. Det riskerar dessutom att motverka målbilden om Effektiv och Nära vård 2030, som man tidigare ställt sig bakom.

I beslutet beskrivs screening för högt blodtryck som en effektiv och till och med kostnadsbesparande insats. Cochrane, världens främsta organisation för vetenskapssammanställningar, hittade i sin senaste genomgång inga studier av screening för högt blodtryck av hög kvalitet. Vilka data lutar regionstyrelsen sin bedömning på? Den intervention, U-screen, som lyfts fram i debattartikeln kan vi inte hitta någon dokumentation kring. Vad är det för insats - och hur har den utvärderats?

Tjänsteutlåtandet bakom regionstyrelsens beslut saknar vetenskaplig ansats. Den källhänvisar till en enda vetenskaplig artikel om blodtrycksscreening i tandvården. Slutsatsen i den studien är att screening innebär en merkostnad på 2,8 miljoner per räddat levnadsår. Att med det underlaget beskriva screening för högt blodtryck som en effektiv vårdinsats är missvisande.

Särskilt komprometterande är att underlaget framhåller en “hypertoni-app” för högt blodtryck som ett positivt exempel. Fragmentering av vården med olika smala tjänster motverkar helhetssyn och kontinuitet, som är grunden för god primärvård. Appläkare når främst yngre och friskare personer – motsatsen till den grupp som har störst nytta av bra blodtrycksbehandling!

Vi välkomnar om Region Uppsala vill bidra till ökad kunskap om screening för högt blodtryck, med det måste då ske inom forskningsramar. Det skulle innebära ett lyft för primärvårdsforskningen i Uppsala. Men att brett implementera screening saknar vetenskapligt stöd. Om beslutet genomdrivs måste man vara ärlig med att det ökar kostnader och belastning på vården, utan säker nytta.