Regeringen sviker Ryssland

Det var borgerliga politiker som gick i spetsen för stöd till demokratiseringen i Östeuropa. Men dagens alliansregering har kraftigt skurit ned stödet till den hårt ansatta ryska demokratirörelsen, skriver Martin Uggla.

30 augusti 2010 15:43

 De borgerliga partierna har traditionellt gått i täten för ett starkt svenskt demokratiengagemang i Östeuropa. En partienkät inför riksdagsvalet visar dock att den linjen är på väg att överges.

I dag demonstrerar den ryska demokratirörelsen runt om i Ryssland. Den 31:eai varje månad som har så många dagar samlas engagerade människor till en fredlig manifestation och påminner om paragraf 31 i den ryska konstitutionen, enligt vilken landets medborgare garanteras mötesfrihet.

Ironiskt nog brukar just dessa manifestationer för rätten att mötas och uttrycka sina åsikter hindras av rysk polis, emellanåt med inslag av grovt våld. Ryska myndigheter gör också vad de kan för att i förväg hindra demonstranterna. Man vägrar exempelvis konsekvent att ge demonstrationstillstånd, ofta med absurda motiveringar.

Det här är bara ett av många tydliga exempel på hur situationen för Rysslands demokratiska krafter försämrats under de senaste fem åren. Lagreformer har gjort det svårare att verka för enskilda organisationer. Fredliga protestdemonstrationer slås ner brutalt av polis. Regimkritiker utsätts regelbundet för våld eller hot. De mest uppmärksammade fallen är morden på journalisten Anna Politkovskaja och människorättsförsvararen Natalja Estemirova.

Inför riksdagsvalet den 19 september har Östgruppen frågat samtliga svenska riksdagspartier om deras syn på Sveriges demokratibistånd till Ryssland, det vill säga det stöd som förmedlas till bland annat människorättsorganisationer, oberoende journalister och enskilda organisationer inom det civila samhället.

Enkätsvaren visar att alla partier noterat demokratiproblemen i Ryssland. Men de visar också att regeringspartierna inte har någon ambition att öka stödet till den ryska demokratirörelsen. Moderaterna anser till exempel att dagens anslag på 38 miljoner kronor per år är en rimlig nivå ”under nuvarande förutsättningar”.

Inom oppositionen är bilden delvis en annan. Såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet uttrycker tydligt att de vill se ett höjt anslag, medan Vänsterpartiet inte vill ge något definitivt besked.

Under åren 2004-2006 satsade Sverige ungefär 100 miljoner kronor årligen på demokratifrämjande insatser i Ryssland. Men trots att Alliansregeringen vid sitt tillträde 2006 framhävde sitt engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter – däribland i Östeuropa – valde man 2007 att strypa stödet till den ryska demokratirörelsen. Anslaget minskade med 90 procent, till 10 miljoner kronor per år. Och även om regeringen i sin senaste budget alltså höjde demokratibiståndet till 38 miljoner kronor, så ligger den fortfarande långt från tidigare nivå på 100 miljoner.

Engagemanget för demokrati i Östeuropa har traditionellt varit en paradgren för den borgerliga sidan i svensk politik. Alltsedan de klassiska måndagsmötena för ett fritt Baltikum i början av 1990-talet är det just de borgerliga partierna som mest kraftfullt framhävt vikten av demokratiutveckling i forna Sovjetunionen. Nu verkar emellertid detta engagemang vara på nedåtgående.

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) har förvisso vid upprepade tillfällen talat sig varm för behovet av att inrikta svenskt bistånd på insatser som främjar demokrati och mänskliga rättigheter. Men om denna ambition inte får genomslag i den förda politiken framstår den tyvärr inte som seriös. Och så länge regeringen inte återställer demokratibiståndet till Ryssland till åtminstone tidigare nivå gör den sig utan tvekan skyldig till ett stort svek mot de ryssar som idag står upp för demokrati.

Martin Uggla

Ordförande

Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter

UNT 31/8 2010

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!