Psykisk ohälsa är ett växande problem bland dagens unga. Detta är något som uppmärksammas av regeringen, som gör stora satsningar på området. Uppsala studentkår menar dock att i det breda begreppet unga finns en risk att man tappar en extra utsatt grupp – studenter.
I den senaste nationella folkhälsoenkäten som utförs av Folkhälsomyndigheten blev det tydligt varför studenter kräver ett särskilt fokus.
En av fyra studerande i åldrarna 16–29 år upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Samma siffra för yrkesarbetande ligger tio procentenheter lägre.
Mot bakgrund av denna skillnad menar vi att det görs långt ifrån tillräckligt för att motverka studenters psykiska ohälsa. För att stävja den oroande utvecklingen krävs både satsningar på vård och behandling av de som utvecklat psykisk ohälsa och ett utbrett preventionsarbete.
De Uppsalastudenter som i dag behöver vård och stöd kan söka sig till psykiatrin, antingen via en privat utförare eller den regionsdrivna vården. Det är få studenter som har möjlighet att bekosta en privat psykolog, där priset inte sällan ligger runt 1 000 kronor per besök.
Alternativet blir då den offentliga sjukvården som i dagsläget har väntetider på cirka tre månader.
Som ett komplement till denna vård finns Enheten för studenthälsa vid Uppsala universitet, vars uppdrag är att bedriva förebyggande studierelaterad hälsovård. I enhetens uppdrag ingår att bedriva korta behandlingar vilket innebär som regel fyra till fem individuella samtal. Enhetens uppdrag kan inte ersätta den övriga vården. Det måste finnas fler och snabbare vårdalternativ för studenter som drabbats av psykisk ohälsa.
Samtidigt som fler insatser behöver riktas mot den somatiska vården så är det viktigt att etablera ett välfungerande preventionsarbete. Folkhälsoenkäten ger oss vägledning om varför studenter mår sämre än andra i samma ålder.
Den största orsaken till den upplevda stressen handlar om att studenter känner att de har lite kontroll och inflytande under utbildningstiden.
Den beskrivna problembilden innehåller faktorer som i hög grad ligger inom universitetets ansvar. Det är därför av yttersta vikt att Uppsala universitets ledning tar initiativ och avsätter resurser för att ta fram data kring sina studenters psykosociala arbetsmiljö. Då skulle både universitetet och Enheten för studenthälsa kunna jobba mer strategiskt och förebyggande. Dessutom behöver universitetet se till att det finns centrala stödfunktioner som stöttar det förebyggande arbetet. Tydlighet kring examination, kursupplägg, seminariekultur etcetera är frågor för Uppsala universitets ledning och till stor del sådant som måste angripas mer lokalt och inte sällan av dem som undervisar.
Förutom att vi anser att universitetets ledning måste ta ett krafttag ser vi även behov av en viss ökad ersättning till Enheten för studenthälsa.
Vi är inte ute efter några ad hoc-lösningar, men en viss ökning skulle kunna möjliggöra att väntetiderna för individuella samtal sänks från fyra till två veckor. Enheten skulle också få chans att arbeta mer förebyggande och utåtriktat med sin verksamhet, något som lätt kommer i kläm då enskilda samtal prioriteras.
Den psykiska ohälsan bland studenter är ett komplext problem som kräver strategier på flera plan. Studenthälsomottagningar runt om i landet vittnar om att det finns ett koordineringsproblem mellan de aktörer som ansvarar för att minska den psykiska ohälsan bland studenter. Exempelvis blir studenter, som i själva verket är i behov av psykiatrisk hjälp, inte sällan hänvisade till studenthälsomottagningar. En av anledningarna verkar vara att andra aktörer inte känner till vad studenthälsomottagningarnas uppdrag är. Det är av yttersta vikt att samarbetet mellan de aktörer som har en roll i det preventiva och det somatiska arbetet fungerar. Det behövs även en mer utbredd medvetenhet om vilken roll och vilket uppdrag respektive aktör har.
Mot bakgrund av detta anser Uppsala studentkår att det bör inrättas ett forum där studenters psykiska hälsa står i centrum.
Där föreslår vi att det ska finnas representanter från både Region Uppsala, Enheten för studenthälsa vid Uppsala universitet, Uppsala universitets ledning och studentkårerna.
Ett forum av ovanstående slag skulle kunna vara en av lösningarna på vägen till en ökad psykisk hälsa bland Uppsalas studenter. Det är viktigt att upprätta en dialog och därmed förståelse för vilka faktorer som påverkar utvecklingen i negativ riktning. Vidare anser vi att detta forum skulle kunna tydliggöra gränsdragningen mellan parternas uppdrag och ansvar samt öka samverkan parterna emellan.
Studenters psykiska hälsa är för Uppsala studentkår och ett stort antal studentkårer ett prioriterat område.
Under verksamhetsåret har vi utfört en enkätstudie med fokus på studenternas psykosociala arbetsmiljö som just nu håller på att färdigställas. I höst kommer den färdiga rapporten och vi ser då fram emot givande samtal som kan leda till positiva förändringar. Vi är gärna delaktiga i ett arbete som syftar till att skapa en högre kontinuitet under utbildningstiden, med ökad kontroll och möjlighet till framförhållning för den enskilde studenten.
Studenter är en extra utsatt grupp och Uppsala studentkår kommer att fortsätta lyfta problemet kring psykisk ohälsa tills vi ser att fler börjar arbeta för en ljusare utveckling. Studenterna är Sveriges framtid. Visst ska vi gemensamt säkerställa att så många som möjligt kan gå sin utbildning med hälsan i behåll?
Karin Ottander, vice ordförande Uppsala Studentkår
Frida Gunnarsson, styrelseledamot Uppsala Studentkår