Debatt: Öka tilliten och stärk rektorerna!

I en ny forskningsrapport från SNS, Rektor – en stark länk i styrningen av skolan, redovisar vi en unik undersökning bland Sveriges rektorer som visar på att ett förtroendegap mellan landets rektorer och våra kommunpolitiker.

En hög andel (43 procent) av rektorerna anser att politikerna i utbildningsnämnden saknar tillräcklig kompetens för att utveckla skolans verksamhet. Varannan rektor upplever att de saknar kontroll över viktiga beslut om skolans ekonomi och personal.

Efter att ha analyserat svar från över 3 000 rektorer och biträdande rektorer är vår slutsats är att en majoritet av Sveriges skolledare saknar den grad av självständighet som krävs för att framgångsrikt leda skolans verksamhet.

En annan enkät bland lokalpolitikerna i utbildningsnämnden (eller motsvarande) tyder på att förtroendegapet är ömsesidigt. I en undersökning bland nämndledamöter ger bara 7 procent det högsta betyget för skolledarnas kapacitet att leda utvecklingsprocesser i skolan.

Vår undersökning visar att trots bristande stöd och kommunikation med kommunpolitikerna trivs nära 80 procent av rektorerna i sin roll. De flesta rektorerna anser att deras arbete är värdefullt och att de har en viktig roll för lärarnas insatser. De deltar aktivt i nätverk med andra rektorer.

Vi tolkar detta som att det finns en oförlöst potential i rektorernas möjligheter att utöva ett effektivt ledarskap.

Vi lämnar här några förslag till åtgärder för att stärka rektorns ställning och förbättra förtroendet och kommunikationen mellan skolpolitiker och rektorer:

Inför en rikstäckande och obligatorisk utbildning för rektorer, som ger information om vad det innebär att arbeta som rektor.

En sådan utbildning skulle inte bara främja rekryteringen av skolledare, utan också stärka rektorns professionella status. Det bör också införas krav på vidareutbildning av rektorer, till exempel master- och doktorsutbildning i utbildningsledning.

Stärk rektorns möjlighet att utöva ledarskap.

Den nya skollagen ger en tydligare roll för rektorn, men fortfarande är rektorn i sin roll som kommunal tjänsteman i hög grad i händerna på lokalpolitikernas styrning. Rektorn måste ges reella förutsättningar att styra skolans verksamhet. Kommunens roll ska vara att skapa goda förutsättningar för detta och inte kunna hindra rektorn från att utöva den ledarroll som beskrivs i skollagen.

Samverka med forskare i skolans förändringsarbete.

Genom att låta forskare samla in empiri om erfarenheter kan vi öka kunskapen och om effektivt förändringsarbete och rektorns roll.

Vår undersökning visar på ett förtroendegap mellan rektorer och kommunpolitiker. Åtgärder måste vidtas för att bygga tillit mellan de olika leden i den kedja av beslutsfattare som har den viktiga uppgiften att säkra kvaliteten i den svenska skolan.

 Elisabeth Nihlfors

docent i pedagogik vid Uppsala universitet

Olof Johansson

professor i statsvetenskap vid Umeå universitet

UNT 24/10 201