När journalister skräms till tystnad

Även i Sverige leder hat och hot mot journalister till självcensur och yrkesflykt, vilket också hotar demokratin.

Protester i Slovakien i februari 2019 mot mordet på journalisten Jan Kuciak och hans fästmö Martina Kusnirova.

Protester i Slovakien i februari 2019 mot mordet på journalisten Jan Kuciak och hans fästmö Martina Kusnirova.

Foto: Petr David Josek / TT

Ledarkrönika2019-11-04 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nytt klimat av rädsla ökar journalisternas självcensur.

Så lyder rubriken till Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex 2019. Orden träffar i maggropen – trots att Sverige ligger i topp tre, efter Norge och Finland.

Alltfler länder är livsfarliga för journalister. Auktoritära regimer drar åt snaran. Mest nattsvart är det, som förut, i Turkmenistan, Nordkorea, Kina, Vietnam och Eritrea. Situationen i Ryssland, med många mord på journalister de senaste decennierna, och Turkiet, med flest fängslade journalister i världen, är oförändrat mörk. I Europa utmärker sig, inte oväntat, Ungern med ett ras på 14 steg i pressfrihetsindex. Att undersökande reportrar mördats på Malta (2017) och i Slovakien (2018) är förstås alarmerande för Europa.

Det största raset syns i Nord- och Sydamerika. Venezuela går hårt fram mot både egna och utländska reportrar. I Brasilien förekom redan under president Bolsonaros valkampanj hot om våld mot journalister från fansens huligansvans. Nicaragua har rasat mest i världen i pressfrihetsindex. Och USA, som alltid velat framstå som demokratisk förebild, har fallit ned bland de länder där pressfriheten betecknas som problematisk.

Det finns förstås ljus i mörkret. Ett är Etiopien, som har rusat upp 40 snäpp i index! Även i Gambia, Malaysia, Tunisien och Armenien har pressfriheten ökat rejält.

Sverige då? Ett snäpps förändring är väl inget? Fast det är ju faktiskt nedåt. Detta beror på ett omfattande, eskalerande problem med aggression och hot riktade mot journalister. Många undersökningar har gjorts om detta. Vi vet nu att hat och hot-mobben består av ett fåtal män, 40–60 år, mest aktiva på fredagskvällar (!), vanligtvis sympatiserande med yttersta högerkanten. Opinionsbildare, särskilt kvinnor, är värst utsatta. En förskräckande andel journalister hävdar att attackerna leder till självcensur – de avstår att bevaka vissa frågor och personer. Ännu fler överväger att lämna yrket. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap menar att situationen kan utgöra hot mot demokratin som skadar både individ och samhälle. TU – Medier i Sverige har jobbat hårt med frågan. Begreppet ”demokratibrott”, myntat av TU:s vd Jeanette Gustafsdotter, anbefaller journalistkåren att förvänta sig mer av rättsväsendet. Det borde även andra yrkesgrupper göra, vars roll för demokratin är central och vars medlemmar skräms till att tiga och fly.

Fotnot: Pressfrihetsindex mäter mediefriheten i 180 länder. Det beaktar övergrepp, hot, gripanden, mord, mediepluralism, oberoende, miljö, självcensur, juridiskt ramverk, transparens och infrastruktur.