Låt eleverna få tillbaka sina lärare

Den svenska skolan har producerat generellt sämre resultat på alla områden, enligt Pisa-undersökningen som offentliggjordes på tisdagen. Det är tydligt att den svenska utbildningspolitiken inte har levererat tillräckliga förutsättningar för såväl lärare som elever. Det behövs nu krafttag såväl på nationell nivå som i Uppsala för att vända utvecklingen, skriver Frida Johnsson och Katarina Reineck.

5 december 2013 13:58

Var sjätte lärare i Uppsala kommun torde avgå med pension de närmaste 5 åren. Under den perioden kommer antalet högstadie- och gymnasieungdomar att öka kraftigt. Rekryteringen till lärarutbildningen är fortfarande problematisk, särskilt vad gäller naturvetenskapliga ämnen. För att öka ungdomars vilja att söka sig till - samt fullfölja - lärarutbildningen vill både Lärarnas Riksförbund och Miljöpartiet betona den avgörande betydelsen av satsa på såväl högre lön som goda arbetsvillkor och kompetensutveckling för lärare.

Skolreformerna de senaste åren har inneburit större krav på dokumentation av verksamheten, utan att andra arbetsuppgifter har minskat. Resultatet märktes tydligt i resultatet av Lärarnas Riksförbunds arbetsbelastningsenkät som genomfördes under oktober månad. Lärarna är den yrkesgrupp, som har den största arbetsbelastningen av de kommunanställda. Låt oss nämna några exempel från utvärderingen.

På frågan ”vi har vidtagit åtgärder mot identifierad ohälsosam arbetsbelastning” svarade totalt 63 procent att de inte instämmer i påståendet. På frågan ”jag får möjlighet till återhämtning efter intensiva perioder” svarade endast 5 procent att de instämmer i påståendet. Det här är allvarliga siffror. Trots att den borgerliga majoriteten påstår att man arbetar aktivt för att förbättra lärarnas arbetssituation märks det alltså överhuvudtaget inte hos lärarna själva ute på skolorna.

Vi ser samtidigt orosmoln för skolorna och lärarna i Uppsala. Ökade lokalkostnader är att vänta framöver i och med att många skolor måste renoveras, detta riskerar att ytterligare minska resurserna till undervisningen då de äts upp av ökade hyreskostnader. Nya reformer från regeringen inom svenska och matematik har inneburit mer arbete för lärarna på gymnasiet och grundskolan under hösten.

 

Det senaste årtiondets besparingar på skolområdet har lett till att en stor del av den stödpersonal som funnits i skolan har försvunnit. Resurser för vaktmästeri, kuratorsverksamhet eller studievägledning har kraftigt begränsats. Lärarna vittnar själva om en mängd arbetsuppgifter som tar allt mer tid från deras huvuduppdrag att undervisa.

Några exempel på dessa extra uppgifter från Lärarnas riksförbunds enkät: ta ansvar för prao, vakta på fritidsgården, kolla frånvaron och anmäla till CSN, inbjudan till föräldramöten, marknadsföring, registrering av nationella prov hos skolverket, lokalbokning, vikarieplanering, rättning av nationella proven, skriva omdömen, administrera skolans hemsida. Listan kan göras hur lång som helst.

Det räcker naturligtvis inte att skolan tilldelas ökade resurser för att höja skolresultaten. Den enskilt viktigaste faktorn i sammanhanget är hur dessa resurser används och störst effekt fås genom att satsa på undervisningen och att anställa kunniga lärare. Att låta lärarna lägga sin tid på mängder av uppgifter utöver sitt huvuduppdrag eller att betala lärare avgångsvederlag för att inte undervisa är inte att använda resurserna effektivt.

Det är inte bara en fråga för lärarna själva utan främst för Uppsalas elever. Lärarens tid med varje elev har stadigt minskat. I dag får en elev mindre än 3 minuter i veckan med sin ämneslärare. Det är på tok för lite. För att förbättra elevernas resultat och ge alla en chans att nå målen måste vi se till att lärarna får mer tid med sina elever.

Därför har Miljöpartiet valt att satsa det extra utrymmet i kommunens budget för 2013 på skolan. Tillsammans med satsningar på nationell nivå skulle det täcka upp det underskott som finns i framförallt gymnasieskolan när elevkullarna viker. Detta är ett utmärkt tillfälle att höja lärartätheten och satsa på att vidareutbilda lärare. Om några år är elevkullarna tillbaks på samma höga nivå och då behöver vi dessa lärare igen.

Idag är det mer än var fjärde elev som inte når målen i gymnasieskolan på tre år, Uppsala ligger i botten i jämförelse med andra kommuner. För varje elev som väljer att gå ett extra år i gymnasiet betalar kommunen idag bortåt 100 000kr. Om alla elever fick den hjälp de behövde och därmed kunde nå målen i skolan på utsatt tid skulle kommunen kunna spara uppemot 50 miljoner årligen.

Vi behöver en ny skolpolitik som skapar goda förutsättningar för såväl lärare som elever. Det handlar om att se att satsningar på lärare och undervisning snabbt betalar sig. Det handlar om stoppa utvecklingen med en ökande administrativa börda och det handlar också om en ökad reglering av friskolorna så att eventuell vinst återinvesteras i skolan. Så kan vi vända utveckling i skolan.

Frida Johnsson

ledamot Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden (Mp)

Katarina Reineck

ordförande Lärarnas riksförbund, Uppsala

UNT 5/12 2013

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!