Pausa kommunens konstutredning!

Hamnplan bästa läget för konstmuseet, skriver Christian Chambert.

UKK. "Målsättningen ska vara att få till stånd ett hus med lika höga arkitektoniska kvaliteter som Konsert & Kongress", skriver Christian Chambert om Uppsala konstmuseums framtida placering.

UKK. "Målsättningen ska vara att få till stånd ett hus med lika höga arkitektoniska kvaliteter som Konsert & Kongress", skriver Christian Chambert om Uppsala konstmuseums framtida placering.

Foto: Felicia Andreasson

Kultur och Nöje2018-02-11 16:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Frågan var konstmuseet ska ligga har varit aktuell åtminstone sedan början av 1970-talet.

Det är utmärkt att politikerna äntligen tar tag i provisoriet med olämpliga avsides belägna lokaler och en underfinansierad verksamhet.

Konsert & Kongress, Stadsbiblioteket och Stadsteatern har alla väsentligen mycket högre budget än museet.

Söndagen den 21 januari presenterade kulturnämnden Jane Nilssons förstudie "Framtida konstverksamhet" i Uppsala kommun.

Den månghövdade publiken på slottet välkomnade att kommunen inser det prekära i konstmuseets situation och är beredd att satsa rejält för att få bättre, centralt belägna och rymligare lokaler.

Jane Nilsson har inventerat behoven, något som ingen gjort tidigare. Det är också positivt att hon vill lämna slottet. Istället rekommenderar hon två platser nere i staden, dels i kvarteret Hugin vid Kungsängstorg, dels i andra hand en kulturhistoriskt värdefull silo- och magasinsbyggnaden i tegel från 1914 i kvarteret Ångkvarn.

Förslaget Hamnplan diskuteras däremot inte alls i förstudien.

Efter en idé av arkitekten PO Sporrong föreslog jag i en artikel i Upsala Nya Tidning den 18 september 2008 att museet borde byggas på kommunens egen mark vid Hamnplan strax söder om Gunnar Leches strama tullhus i funkis. Läget har sedan med uppskattande förtecken ofta dykt upp i debatten. Föreningen Konstens Hus Nu ordnade 2014 en arkitekttävling för ett konstmuseum. Där var Hamnplan ett av alternativen.

Den 1 oktober 2016 publicerade jag ett debattinlägg i UNT där jag redogjorde för hur platsen passar väl in i kommunens planering. Genom det parkstråk som kommer att anläggas från Kungsängstorg ner mot Fyrisån förstärks Hamnplans läge. Samma sak gäller för det livliga flöde av cyklister och gående som drar över Hamnspången. Innerstadsstrategien uppvärderar denna icke-plats och kommunen planerar här i södra åstråket mötesplatser ”för ett sjudande stadsliv”.

Här finns också utsikten mot Stadsträdgårdens lummighet med sport och andra fritidsaktiviteter liksom perspektivet längs Fyrisåns nyligen upprustade kajer, vattenspegel och ålandskap.

Många av de finaste konstmuseerna i världen är placerade vid floder, sjöar och hav. Båtarna i hamnen sätter fantasin i rörelse.

Konstmuseets uppgift är inte att ta ansvar för kulturhistoriska värden hos slottet eller Ångkvarn. Det bör inte heller som utredaren föreslår vara en ”nod” och ”dragare” i den framtida stadsutvecklingen för att stödja fastighetsbolagens och kommunens strävan att tätt blanda olika aktiviteter. Konstmuseet ska tjäna konstens behov. Byggnaden bör tydligt annonsera sin närvaro inte minst genom en väl synlig plats vid Fyrisån.

Kulturnämnden bör pausa utredningen och undersöka alternativet att bygga ett konstmuseum på Hamnplan. Kalla sedan till ett offentligt möte för att diskutera de olika möjligheterna innan det politiska beslutet tas om hur projektet ska föras vidare.

När så de nödvändiga besluten kommit på plats bör kommunen bjuda in till en internationell arkitekttävling. Målsättningen ska vara att få till stånd ett hus med lika höga arkitektoniska kvaliteter som Konsert & Kongress.

Debatt

Konstkritiker Christian Chambert undrar varför inte Hamnplan är ett av alternativen i Jane Nilssons förstudie om den framtida konstverksamheten i Uppsala kommun.