Det är onekligen märkligt att ta del av Bo Gustavssons recension av boken om Siri Dahlquist. Att som Gustavsson ta sig före att skriva om något helt annat än bokens innehåll för att i stället komma med osakliga angrepp på Svenska Kyrkans mission ter sig synnerligen magstarkt. Det blev inte bättre av den förstärkning av osaklighet som repliken (UNT 29/11) innebar.
Jag tillhör visserligen inte dem som Gustavsson, möjligen förklenande, benämner ”kyrkfolk” men jag råkar genom min uppväxt vara mycket väl förtrogen med Svenska Kyrkans mission och vad den till exempel betytt för många svenskars intresse för u-landsbiståd och humanitär hjälp långt innan det ordet fanns med i den svenska politiska agendan. Afrikanska präster och biskopar som regelbundet besökte min uppväxtort vittnade om den betydelse svensk mission hade haft inte bara för dem utan för hela den region de kom från. Barbro Johansson, välkänd missionär i dåvarande Tanganyika, blev så aktad av den svarta befolkningen att hon senare utsågs till regeringsledamot i det fria Tanzania. Jag vet också mycket väl hur missionens insamlingar i Sverige till brunnsborrning i byarna på den indiska landsbygden bedrevs parallellt med att missionärerna arbetade i detta land.
Att skriva om svensk mission på ett så insinuant och okunnigt sätt som Bo Gustavsson måste ha ett syfte. Varför går han då inte vidare och beklagar att Sverige en gång i tiden blev ett kristet land just på grund av sådan verksamhet? Att till och med hävda att Svenska Kyrkans mission skulle vara en orsak till sekulariseringen i Sverige genom att hävda att den byggde på ”rasism och förakt för kulturer” får nog betecknas som ett lågvattenmärke på vad som skrivits på senare tid på UNT:s kultursida. Om det osakligt fräna angreppet hade riktats mot enskilda missionärer skulle det förmodligen varit åtalbart för förtal.
I sin replik på våra kyrkoledare antyder Gustavsson till sist att internationella teologer som Barth, Bohhoeffer eller Tillich inte skulle ha något övers för kristen mission. Det påståendet får stå för honom själv. Jag kan inte bedöma det men sätter föga tilltro till det eftersom jag samtidigt läst Bo Gustavssons inlägg i övrigt. Jag vet att ”den levande Kristus” också fanns med i vad svensk mission försökte bidra med.
Lennart Hedquist, F v riksdagsledamot och f v kommunalråd, Uppsala