Nu är det konstens tur

DEBATT. Nu är det dags att bygga ett nytt, ändamålsenligt konstmuseum i Uppsala, skriver Christian Chambert. Ett nytt konst­museum skulle avsevärt öka Uppsalas chanser att bli Europas kulturhuvudstad.

Foto: Matti Pohjola

Kultur och Nöje2008-09-22 10:27
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Uppsala kommun, universitetet och privata entreprenörer bygger­ så att det knakar. Befolkningen ökar enligt senaste statistiken och det behövs mer svängrum för bostäder­, företag och institutioner. Vid stationsbyggnaden från 1800-talets mitt genomförs ett av landets största byggprojekt, ett modernt­ resecentrum, som ska tjäna­ som energiskt nav åt regionen. Linnéjubileet 2007 och den planerade ansökan om att bli europeisk­ kulturhuvudstad 2014 visar­ på internationella ambi­tioner inom kultur­området.

Uppsala har byggt stads­teater, stadsbibliotek och konsert- och kongresshus. Nu är det hög tid att göra en samlad satsning även på bildkonsten och uppföra ett konstmuseum. Konstveten­skapen flyttade för några år sedan från Slottet till Humanistiskt centrum vid Engelska parken och delar av universitetets konst­samling placeras eventuellt på Caro­lina. Konst­museet kan inte ensamt stanna kvar på Slottet som av­lövas på konstkompetens och föremål. De svårmanövrerade lokalerna omöjliggör dessutom ­större utställningar och en presentation av samlingarna annat än som fragment. Många Uppsalabor ser backen upp till Slottet som ett fysiskt och mentalt hinder. Men ingen klagar på att Louisiana inte ligger i någon stadskärna.
Kommunfullmäktige gav den 9-10 juni i år Kulturnämnden i uppdrag för 2009 att under­söka möjligheten att flytta Konst­museet till andra mer ändamålsenliga lokaler. I nämndens Uppdragsplan 2008 nämns även att kommunen bör skaffa en konsthall. Målsättningen bör i stället vara att uppföra en byggnad som både har samlingar och tillfälliga utställningar; de båda uppgifterna berikar varandra.

Ofta lägger antikvariska avvägningar hinder i vägen för ombyggnaden av äldre hus till effektiva konstinstitutioner. Experimenten med hotell Gillet och Vasaborgen visar på svårigheterna att få gamla lokaler att fungera för en samtida utställnings- och museiverksamhet. Senast har Petal Joan Roberts den 7 och 16 juli och Sebastian­ Johans­ den 17 augusti i UNT pekat på behovet av en ny byggnad.
Det framtida museet kommer att ge ett bättre stöd åt de lokala konstnärerna, skolornas konst­undervisning, barnens färg- och formlekar, undervisningen i konstvetenskap vid universitetet och konstföreningarna.

Museet bör ha ett centralt och attraktivt läge, lätt tillgängligt för en stor publik. Utsikten från musei­salar och restaurang ska vara varierad och inspirerande och byggnadskroppen kunna spela mot omgivningens natur, bebyggelse och folkliv. En lämplig plats som väntar på något magiskt­ i husväg finns mellan Fyrisån och Östra Ågatan nedanför länsstyrelsen, strax bortom det stiliga gamla tullhuset i funkis. Placeringen blir ännu mer central allteftersom centrum utvidgas mot Industristaden. Området söder om museet kommer att spela en viktig roll som rekreationsstråk: nyligen har i UNT presenterats förslag på en idrottsarena och en vattenpark i detta område. En öppningsbar bro för cykel- och gångtrafik bör konstrueras från museet till Stadsträdgården för att öka cirkulationen av besökare mellan åns östra och västra sidor.
Fyrisåns stränder och kajer har under senare år fått en ansikts­lyftning för att betona en betydelsefull pulsåder i staden. Inte minst tänker jag på Kajsa Mattas skulpturer som konstnärligt har intensifierat årummet mellan Nybron och Islandsbron. Ett konst­museum vid hamnen skulle ytterligare markera vatten­draget som förenar stadens klassiska natur- och kulturstråk.

P O Sporrongs idéskiss till lokalisering visar museikroppens tänkta­ läge. En byggnad i tre våningar skulle ge ungefär 4 500 kvadratmeter totalt, att jämföra med Norrköpings konstmuseum från 1940-talet på 3 000 kvadratmeter. Städerna är ungefärligen lika stora; så detta kan vara en utgångspunkt med påplussade kvadrat­meter efter­som dagens konstverk ofta är utrymmeskrävande. Tomten vid ån möjliggör framtida tillbyggnader. Där finns också plats för en populär uteservering under sommarhalvåret och möjlighet att placera ut skulpturer längs eller i närheten av kajen. Genom att ge museets uterum en konstnärlig form blir miljön mer dynamisk och välkomnande.
Kommunen bör tillsammans med arkitekt- och museiexpertis arbeta fram ett program för ­museet som leder till en öppen tävling med speciellt inbjudna nationella och internationella arki­tekter. Denna tågordning fungerade väl för konsert- och kongresshuset. Om kommunen i ansökan om att bli europeisk kulturhuvudstad 2014 kan peka på att ett nytt konstmuseum kommer att stå klart ökar det avsevärt chanserna att få uppdraget.

Museet bör ha en stor lokal som kan utnyttjas på olika sätt för utställningar. Mellanväggar och skärmar ska lätt kunna sättas dit och tas bort. Där bör finnas rum för mindre utställningar, gallerier för samlingarna och en ateljé för barnverksamhet. Byggnaden bör ha plats för utrymmeskrävande installationer och speciella utrymmen för videovisningar. Höga krav bör ställas på gestaltningen av rumsvolymerna, ljusföringen, klimatet och stöldskyddet. Utställningarna ska spänna över det regionala, nationella och internationella. Särskilt önskvärt är det med fler egenproducerade temautställningar som belyser viktiga fenomen i samtiden. I planen ingår också: föreläsnings- och filmsal, studierum, bibliotek och arkiv, magasin, rum för uppackning, verkstäder för produktion av utställningar, foto- och konserveringsateljéer, personalens arbetslokaler, espressobar, restaurang och museishop.

Bror Hjorth har sitt museum men Bruno Liljefors verk för en ambulerande tillvaro och bör presenteras på ett representativt sätt i det nya museet. En basutställning med ett urval av verken i universitetets konstsamling bör också ingå för att förstärka de internationella och historiska perspektiven. På sikt bör museet bygga upp en samling som ger en bild av den svenska konsten i historisk tid och nutid med inslag av internationell konst. Med ett nytt museum blir det lättare att få donationer. Ingen vill skänka mästerverk till en institution som enbart kan erbjuda undermåliga magasin som för­varingsplats.

Fördelen med ett nybygge är att det ger en tydlig signal om att kommunen vill sätta ner foten och förnya stadsbilden med hög­klassig arkitektur. Husets visuella uttryck ska överraska och sätta Uppsala på kartan, tillsammans med samlingarna och oroande, väl genomarbetade utställningar. Nya museibyggnader runt om i världen är landmarks, som väsentligt ökar intresset för den egna kommunen och drar till sig nyfikna och vetgiriga besökare.