Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och flera nyhetssajter (däribland unt.se) presenterade alla nyligen resultatet från en amerikansk metastudie om förhållandet mellan intelligens och religiositet, kallad “The Relation Between Intelligence and Religiosity”. Redan i rubrikerna – antagligen för att underlätta för spridning i sociala medier – gjordes gällande att troende är mindre intelligenta (DN har sedan dess ändrat). Artiklarna i dessa tidningar har sammantaget delats närmare 30 000 gånger i sociala medier.
Trons roll i moderna samhällen har intresserat mig ända sedan min B-uppsats i idé- och lärdomshistoria, där jag analyserade några av Hegels ungdomstexter och argumenterade för att den tyska upplysningen till skillnad från den anglosaxiska var en inom-religiös rörelse. Jag är oense med tidningsartiklarnas tolkningar, och tycker att all hånande delning är beklaglig. Låt mig förklara varför.
Metastudier undersöker att ett flertal enskilda studier är vettigt genomförda, och sammanför dem ofta till ett mer tillförlitligt helhetsresultat. Den enda studie som citeras i tidningsartiklarna är en som följt 1 500 människor med en IQ på minst 135 under flera decennier. Vad visar studien? Jo, att exceptionellt intelligenta människor i mindre utsträckning blir troende. Sambandet behöver dock inte gälla en IQ på under 135. Det kan vara så – men det finns andra möjligheter. Denna studie räknas ändå problematiskt nog av forskarna som en bekräftelse på det negativa sambandet mellan tro och intelligens.
Metastudien innehåller också en studie som undersökte människor med en IQ över 140, vilket är problematiskt av samma skäl. (Bara ett par procent av befolkningen har så hög IQ, medan normalbegåvade har runt 100.) En annan studie jämför länder med varandra, med avseende på genomsnittlig IQ och religiositet. Men IQ är utvecklat för västerländska samhällen, och det intressanta vore snarare hur relationen mellan icke-religiösa och religiösa ser ut inom länderna. Andra studier verkar dock bekräfta korrelationen mellan tro och intelligens, till exempel en sådan bland ateistiska och troende ungdomar mellan 12 och 17 år. Men resultatet är inte alls så entydigt som tidningsartiklarna gör gällande.
För det andra vet vi redan att IQ inte är en uttömmande definition av intelligens. Ändå väljer både tidningar och forskare att skriva “intelligens” rakt av, utan preciserande ord som “logisk”. Logisk förmåga är definitivt en viktig aspekt, men saknar många tolknings- och känslomässiga aspekter av mental begåvning som senare års forskning intresserat sig för, och som egentligen alltid funnits med i begreppets vardagliga betydelse.
För det tredje handlar det om korrelationer, eller probabilistiska samband, det vill säga allmänna tendenser hos grupper. Dessa kan inte direkt föras över till individnivå. Utsagan att “troende är mindre intelligenta” antyder däremot ett deterministiskt samband, det vill säga att om du träffar en troende så kan du med hjälp av denna studie gissa personens intelligens. Detta kan du alltså inte göra. Även om det fanns en korrelation, så skulle de individuella fallen kunna variera så pass mycket från medelvärdet att resultatet inte säger någonting alls om en individ. (Detta brukar kallas standardavvikelse.) Att använda studien för att hävda sin egen förträfflighet betyder alltså att man inte förstår sig på statistik, vilket förstås är förlåtligt, om än lite ironiskt.
För det fjärde säger detta ingenting om sambandets orsaker, som de bara kan spekulera i. Tyvärr presenteras dessa spekulationer ofta som forskningsresultat i nyhetsartiklar. En anledning som föreslås är att människor med hög IQ är mer icke-konformistiska. Om detta är korrekt så gäller sambandet möjligtvis i religiösa länder – som i de anglosaxiska länder där de flesta studier genomförts – men alltså inte nödvändigtvis i Sverige, där det snarare är konformistiskt att vara ateist.
Slutligen, och kanske viktigast: Även om resultatet trots problemen skulle stämma – varför vill vissa köra upp det i ansiktet på alla troende som befinner sig inom sina sociala nätverk? Tänk om det stämde att kvinnor, svarta, eller någon annan grupp hade lägre IQ-genomsnitt – hade det varit okej att förlöjliga dem för det? År 2013 behöver det tydligen fortfarande sägas: Att använda (semi-)genetisk befolkningsstatistik för att håna en befolkningsgrupp är aldrig okej – oavsett vilken grupp det gäller, eller hur ”humanistisk” man annars anser sig vara.