Anders Edström saknar i min artikel en förklaring av hur byggnaden passar på platsen (UNT 7/11).
Mitt huvudfokus var att förklara varför tomten är lämplig – det är naturligt att universitetets huvudbyggnad ligger i dess klassiska sammanhang. Tomten är den enda tillgängliga och en ny stor arbetsplats här kommer att ge tillbaka till sina grannar genom fler gäster och besökare.
Det som byggs där ska förstås byggas i en tidsenlig stil. Det gjorde man när slottet, Carolina Rediviva, Universitetshuset etcetera byggdes. Den täta blandningen av hus från olika tidsåldrar kallas stad.
Akademiska Hus och universitetet har efter en urvalsprocess tagit fram ett förslag från ett av nordens mest meriterade arkitektkontor. De kan misslyckas, visst är det så, men faktum är att 3XN vid sidan av Hårleman, Tessin, Tengbom, Ahlsén, Celsing och Henning Larsen är några av de med störst förutsättningar och mest erfarenhet som ritat hus i Uppsala.
Den planerade byggnaden med naturstensfasad, liggande fönster av olika storlek och komplexa volymer och interiörer har vad jag kan se inte något att göra med den sextiotalsbrutalism som det beskyllts för. Dess del mot slottet sjunker och anpassar sig till Vasabastionen, något som tyvärr klippts bort på den mest publicerade bilden. Längre bort och ned mot Pedagogicum höjer sig huset mot en spets men detta är långt bort och spetsen är smal. Faktum är att om man står utanför Carolina Rediviva kommer man knappt se huset alls.
Linus Edström och Johan Rick menar i UNT 6/11 att huset är omöjligt eftersom Uppsalas innerstad liksom i stort sett samtliga andra svenska innerstäder utpekats som riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset syftar till att den kulturhistoriska miljön – hela den gamla rutnätsstaden samt området upp emot slottet och Botaniska trädgården – inte får förstöras.
Att riksintresset skulle innebära ett generellt omöjliggörande av modern arkitektur inom området är naturligtvis inte sant. Som jag visat tidigare utgör den aktuella byggnaden inget hot mot kulturmiljöns helhet, snarare kan den bidra till att sätta kulturmiljön i ett sammanhang.
När jag påstår att en modern byggnad kan utgöra en god och intressant kontrast till det gamla gör jag det med referens till kända kulturmiljöer i tätare europeiska städer. Se på Louvrens glaspyramid, se hur Graz hypermoderna konstmuseum står mitt i den historiska stadskärnan.