Förlusterna på kulturens områden breder ut sig i Sverige. Det är ingen nyhet. När jag deltog i Kulturkonferens 2012 i Luleå, anordnad av Sveriges kommuner och landsting, häromveckan uttrycktes positiva förhoppningar ifråga om kulturens framtid.
Men vi får inte glömma bort att det som händer i dag blir morgondagens kultur. Just nu är motsättningarna mellan önskningar och verklighet stora.
1. Nordafrikanska institutet erbjöd stipendier till författare med afrikanskt ursprung. Det var omtyckt av alla, men det läggs nu ner på grund av ekonomisk kris.
2. Uppsala universitet hade ett program för gästförfattare. Universiteten kunde regelbundet bjuda in författare att hålla föreläsningar. Men programmet avskaffades.
3. Svenska författarfonden hade medel för att provöversätta delar av verk. De medlen finns inte längre.
4. Tidningen Kulturen lägger ner sin papperstidning. Nu finns den bara på internet. Många tidningar är i en ekonomisk svår situation och skär ner sin budget för frilansare och sina kulturavdelningar. Det har varnats för att tidningar lägger ner sina kulturavdelningar och i september i år kom beskedet om SVD lägger ner sin kulturdel som självständig del.
5. Två välfungerande skolor för drama har slagits ihop till en. Dramatiska institutet och Stockholms Teaterhögskola är numera samma: Stockholms dramatiska högskola. Det är inget annan än nedskärning genom sammanslagning.
Listan kan göras längre. Men det är en nedslående uppgift att summera de senaste årens förluster. Dock nödvändig. Dessa exempel utgör det kulturella arv vi är på väg att skänka framtiden. Jag hoppas att de röster som höjs mot dessa nedskärningar kommer att få gehör. Stora värden står på spel om dörrar stängs till värdefulla konstnärliga och journalistiska uttrycksmöjligheter, större än de ynka kronor ekonomer försöker att spara.
Översättning: Magnus Dahlerus