"Lagliga graffitiväggar en dålig idé"

På torsdagen behandlar Kulturnämnden förslaget om att ta fram graffitiväggar i staden. Men lagliga graffitiväggar är en dålig idé, skriver Sarah Havneraas (KD).

Sarah Havneraas (KD) vill hålla fast vid nolltoleransen mot klotter och skadegörelse. På bilden till höger syns en laglig graffitivägg i Tantolunden, Stockholm, som väckte debatt 2017.

Sarah Havneraas (KD) vill hålla fast vid nolltoleransen mot klotter och skadegörelse. På bilden till höger syns en laglig graffitivägg i Tantolunden, Stockholm, som väckte debatt 2017.

Foto: Pressbild/TT Bild

Kultur och Nöje2019-08-28 16:57
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På torsdagen 29 augusti behandlar Kulturnämnden förslaget från Vänsterpartiet om att ta fram graffitiväggar i staden. I initiativet vill de att kulturförvaltningen undersöker förutsättningarna för att Uppsala kommun ska uppföra och driva öppna väggar för graffiti, gatukonst och andra konstnärliga uttryck. Men lagliga väggar för graffiti i vårt gemensamma offentliga rum är en dålig idé. De fungerar nämligen som en rekryteringsplats för nya klottrare.

Ska vi skapa en trevlig, välkomnande stad som är trivsam och trygg för alla så ska vi hålla fast vid nolltoleransen mot klotter och skadegörelse. Vi har redan problem med klotter i Uppsala som inte snabbt nog saneras. Att då kommunen skulle börja driva och bevaka en så kallad öppen vägg samt försöka hålla rent från klotter i närområdet är inget annat än slöseri med resurser som istället kunde gått till mer akuta behov.

Socialstyrelsen publicerade även en studie som visar ett tydligt samband mellan klotter och annan social problematik. Elever som börjar klottra i årskurs 8 använde oftare droger, begick i högre utsträckning kriminella handlingar och de hade sämre skolanpassning i årskurs 9 än de som inte börjat klottra.

Vi dömer inte ut graffittin som konstform. Det finns många duktiga graffitikonstnärer. Det finns inte heller något förbud mot att ägna sig åt graffitti, men lagliga väggar fungerar i många fall som en rekryteringsplats för nya klottrare. Spänningen och uppmärksamheten får många genom att måla på förbjudna, svåråtkomliga och farliga platser. Det är ofta det som ger status i dessa kretsar.

Inom sociologin talar man ibland om den så kallade ”broken window theory”. Små tecken på förfall kan ha negativ inverkan på ett helt bostadsområde. Otryggheten ökar, liksom sannolikheten för ytterligare skadegörelse. Detta skapar en negativ spiral där hela området förslummas.

I Malmö ledde den senaste lagliga klotterväggen till att skadegörelsen ökade med 30 procent i närområdet. I Umeå där man under flera år haft en laglig klottervägg kunde polisen och politikerna konstatera att väggen ledde till ökad skadegörelse och man beslutade därför att ta bort väggen.

Ska Uppsala kommun ägna sig åt att drivna lagliga klotterväggar så blir nog den enda kreativa skapelsen i detta fall den fortsatta ökade notan för skattebetalarna i Uppsala.

Debattera på UNT Kultur

Debattartiklar till UNT Kultur skickas med e-post till kultur@unt.se. Inläggen kan ha textlängderna 2500 eller 1600 tkn (inklusive mellanslag) och ska vara undertecknade av minst en namngiven person. Skicka också med telefonnummer och gärna en porträttbild på skribenten/skribenterna.