Google och censuren

KULTURDEBATT. Dags för Väst att ompröva synen på Kina, skriver Kay Glans i ett debattinlägg.

Kultur och Nöje2010-01-25 13:27
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Google är nu berett att lämna Kina - för det blir väl följden av att man inte längre vill underkasta sig regimens censurkrav (se UNT:s ledare 14/1). Många har trott att informationstekniken skulle skapa ett öppnare samhälle, men kraven på censur har blivit fler ju längre Google verkat i Kina, och de hacker-attacker mot Google som utgått från Kina har bland annat syftat till att kartlägga kinesiska dissidenter. Kritiker i USA säger att Googles beslut mest beror på att intäkterna varit försumbara, men utgifterna kännbara, och att man inte kunnat hävda sig mot den inhemska sökmotorn Baidu.

Hursomhelst tyder Googles agerande på en revidering av den syn på Kina som dominerat i Väst de senaste decennierna. Utgångspunkten har varit att en avancerade ekonomi förutsätter demokrati och att man därför skulle kunna förändra Kinas system genom ekonomiska relationer - man skulle kunna förvandla genom att handla. Hur det i det långa loppet förhåller sig med demokrati och ekonomi återstår att se, men i det långa loppet är vi alla döda, som Keynes konstaterade. Det är klokast att utgå från att Kina inom överskådlig framtid kommer att förbli auktoritärt. Märk väl att detta inte utesluter förändringar framöver, precis som systemet har förändrats de senaste 20 åren, men utan att ändra sin grundläggande karaktär.
Det är en stor skillnad på att ha att göra med ett land som gradvis närmar sig en liberal demokrati, och att stå inför en auktoritär stormakt som alltmer kan sätta sin prägel på den globala ordningen. Fler än Google behöver fundera över hur man ska förhålla sig till en global aktör, vars verksamheter ytterst kontrolleras av staten i syfte att stärka landets sammantagna makt. Alla lättvindiga resonemang om den globala ekonomins hemlöshet och geografins upphävande verkar ha gjort det svårt för många att se Kinas utpräglat nationella agenda. Mao sade att alla länder har en armé, sin egen eller någon annans. Det är väl också så att alla länder har en handelspolitik, sin egen eller någon annans.