Men debatten kring konstverket har ballat ur flera gånger. Vad är problemet? Det är den gamla vanliga visan att folk inte kan få in konstverket i sina förutfattade meningar om vad konst är eller ska vara. Därför vill Stefan Hanna (C) ha bort det så fort som möjligt från Carolinabacken. Hans resonemang liknar nazisternas på 1930-talet som talade om ”entartete Kunst”, urartad konst, som inte passade in i deras ideologi. Tydligen passar inte ”Väggmålning, Berlin” in i Hannas syn på ett Uppsala och Sverige där bara (centerpartistiskt) renläriga tankar och åsikter får komma till tals.
Debatten om Erik Krikortz konstverk kan liknas vid debatten om Bror Hjorths ”Näckens polska” på 60-talet. Då gällde skandalen att ett utmanande erotiskt konstverk fick ställas ut i Uppsalas offentliga miljö. Det gjorde mången god uppsaliensare upprörd i själen. En erigerad penis! Usch, fy! Det mesta av kontroversen kretsade då kring penisen. Idag är det väl ingen som höjer på ögonbrynet åt konstverket. Det är en lovsång till livet. Jag blir glad varje gång jag går förbi på väg till tåget.
All bra konst bryter ett tabu. Det är andra kriteriet för offentlig konst. Erik Krikortz ”Väggmålning, Berlin” uppfyller även det kriteriet. Frågan är då vilket tabu som konstverket bryter. Det är en kopia av en väggmålning på ett hus i Berlin associerad med totalitära regimer som Nazityskland och det kommunistiska DDR. När verket placeras i Uppsala idag på 2010-talet dras parallellen mellan det förflutnas totalitarism och dagens Sverige.
Paradgator hör totalitära regimer till och Uppsala håller på att bygga sin egen paradgata. Längs denna gata står Erik Krikortz konstverk. Det är naturligtvis ett politiskt verk som antyder att det finns mörka stråk även i idyllen Uppsala. Stefan Hannas resonemang är ett uttryck för sådana tendenser. Uppsala ska minsann hållas snyggt och rent från otäcka fula minnen och associationer. Här tänker vi rätt, om inte stort. Politik ska vara ren i vår fina stad.
Det är att blunda för verkligheten i dagens svenska samhälle och vår oroliga omvärld. I Uppsala brinner bilar om nätterna och ungdomar kastar sten på polis och blåljuspersonal. Ute i världen inträffar terrordåd. Nationalismen ökar, gränser stängs. Ingen politik är ren och all konst är politisk. Bra konst ska möta vår komplexa verklighet. Det är tredje kriteriet för offentlig konst.