Ett konstmuseum för framtiden

DEBATT. Ett nytt konstmuseum stärker Uppsalas identitet och är en behövlig framtidsinvestering, menar Sten Åke Bylund, tidigare fastighetsdirektör.

En identitetslös stad i universitetens skugga som behöver ett nytt konstmuseum?

En identitetslös stad i universitetens skugga som behöver ett nytt konstmuseum?

Foto: Rolf Hamilton

Kultur och Nöje2013-01-03 10:08
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppsala blev under 2011 formellt Sveriges fjärde storstad. Enligt kommunens egen information helt nyligen måste Uppsala för att fortsätta utvecklas "vara en så intressant och komplett storstad att ännu fler duktiga människor vill bo här".

Frågan om Uppsalas nya identitet och kvalitéer är således just nu högaktuell. Helena Harnesk beskriver (i UNT 19/10 2008) hur den förre landsantikvarien Ola Ehn fann den borgerliga bebyggelsen i Uppsala anspråkslös i förhållande till andra landsortsstäder. I Uppsala var det enligt Ola Ehn universitetet som stod för alla initiativ och nymodigheter och som utåt manifesterade sig i praktfulla byggnader och därför hämmades borgarnas initiativkraft. Osäkerheten finns enligt Harnesk fortfarande kvar på flera sätt bland annat i form av stadsteaterns kvarvarande provisorium, ett förhållandevis ungt och litet länsmuseum, ett relativt anonymt och litet konstmuseum på Slottet och till slut efter många år av diskussioner ett nytt konserthus.

Kommunen har helt nyligen och på egen hand utrett förutsättningarna för ett nytt konstmuseum och som enda alternativ föreslagit Slottet. Inga ytterligare alternativ utreddes. Berörda konstföreningar, ideella organisationer, många sakkunniga samt en stor del av allmänheten ställer sig främmande, såväl till processen som till förslaget.  Förslagets brister gäller såväl tillgängligheten från stadskärnan som lokalernas allmänna lämplighet för ändamålet och de höga kostnaderna.

De flesta inklusive Länsstyrelsen och Handelskammaren gör bedömningen att Uppsala måste förbereda sig på en omfattande befolkningstillväxt under den närmaste tiden. Om tillväxten skall kunna förenas med de många målen om hållbar utveckling med hög kvalitet i livsmiljön har kommunen en nyckelroll. Den snabba tillväxt som sker är en stor utmaning för alla berörda parter som kräver ökad samverkan. En av kommunens viktigaste uppgifter i detta samspel, förutom kärnverksamheten och samhällsplaneringen, är att säkra tillgängligheten till olika former av offentliga mötesplatser.

Dagens motsättningar och förlamning i frågan om ett nytt konstmuseum måste därför snarast brytas. Den konstverksamheten som i dag bedrivs på konstmuseet på slottet är oerhört värdefull. Inte bara för alla Uppsalabor utan för besökare från omgivande region och för besökande turister. Verksamheten i dag når dock allt för få! Den skulle behöva utvecklas och breddas ytterligare i ett nytt och regionalt lättillgängligt offentligt rum – ett nytt Konstmuseum – med plats för presentationer av den samtida konsten, arkitekturen och designen.

Att säkra slottets framtida fortbestånd och högkvalitativa användning bör i första hand vara en statlig uppgift som kommunen gärna kan stödja. Användningen kan gärna fortsätta att inkludera platser för fest, för den regionala kulturen, för universitets konstsamlingar med mera. Slottet bör snarast befrias från den kravfyllda uppgiften att vara ett lättillgängligt rum för samtida kreativa konstarter och dagliga spontana möten.
 
De flesta Uppsalabor är överens om att stadens riksintressanta kulturmiljöer och museer, dess bägge universitet, stadsbiblioteket, stadsteatern och konserthuset starkt bidrar till att göra staden och regionen mer attraktiv för dess invånare och företag.  Ett nytt centralt beläget och lättillgängligt konstmuseum – ett Hus för den samtida Konsten – skulle med stor säkerhet ytterligare bidra till att stärka Uppsalas identitet. Uppsala inklusive hela Uppsalaregionen har enligt min mening inte råd att inte aktivt samverka med de kreativa konsternas många sakkunniga vänner.

Nu behövs ett nytt tag med en större lyhördhet och en bredare samverkan – hela vägen från vision till genomförande – i en gemensam process. Det är dags att på ett öppet sätt se bristerna i dagens situation och gemensamt och långsiktigt analysera de framtida många möjligheterna. Uppsalas potential är stor. I stadskärnan finns dessutom flera välbelägna lämpliga tomter som skulle kunna vara ändamålsenliga för ändamålet. Vinsterna är många. Med rätt upplägg kan ett framtida konstens hus aktivt bidra till att den i dag lilla stadskärnan vidgas och blir en attraktiv och inspirerande mötesplats inte bara för Uppsala utan för hela uppsala- och stockholmsregionen.

Det handlar inte bara om en sektoriell kulturfråga utan om en strategisk framtidsinvestering. Som jag ser det är det bara Uppsala kommun som på strategisk nivå tillsammans med landstinget och omgivande kommuner kan ta ledningen i en sådan process.