Under våren tänker stadsbiblioteket satsa på lyriken med en scen för poesi och återkommande evenemang. Det är utmärkt! Vi har fått en Nobelpristagare i litteratur som är poet och det finns all andledning att lyfta fram lyriken i samhället. Överallt och på alla de sätt. Men stadsbibliotekets satsning är helt fel då det som premieras är låtskrivande, estradpoesi och workshops.
När det för en gångs skull ska satsas på lyriken (med pengar från Svenska Akademien), varför inte då lyfta fram lyriken som konstform snarare än att fokusera på underhållning och amatörverksamhet. Låtskrivande och estradpoesi är ren och skär underhållning. Det har ingenting med lyrik som seriös konstart att göra. Det är så jag förstår ordet lyrik: litteratur som skapats i över 2 500 år här i västerlandet. Ingenting annat! Spoken word är inte heller poesi utan en form av enmansshow.
Jag fattar inte varför kultursekreteraren vid Uppsala stadsbibliotek Maria Björk prioriterar låtskrivande, estradpoesi och spoken word-workshops när det nu ska satsas på lyrik. Hennes egen motivering är att hon alltid varit intresserad av låttexter. Jaha. En annan orsak är kanske att hon arbetar som projektansvarig vid Reginateatern där många artister och estradpoeter har uppträtt under åren. Men som arrangör av poesiscenen på Uppsala stadsbibliotek gäller det väl att se bortom sina egna preferenser och den allmänna fixeringen vid ungdomskultur i våra dagar. Så fort man ska göra något kulturellt nuförtiden så blir målgruppen ungdomar. Jag är så less på det. Själv är jag ingen ungdom och jag känner många som inte heller är ungdomar. Otroligt nog! Var ska vi få våra kulturella behov tillfredställda? Genom att gå på workshop för låtskrivande?
En särskild plats för lyrik på stadsbiblioteket är något som länge har varit efterlängtat av Uppsalabor. Där skulle man kunna arrangera uppläsningar av etablerade och mindre etablerade författare. Där skulle man kunna ha diskussioner och debatter om lyriken som konstform. Där skulle man kunna mötas och verka för lyriken som ett levande medium. Där skulle lyriken kunna leva och andas!
Varför hamnar lyriken ute i kylan även när man säger att man vill satsa på lyrik? Det är mycket märkligt. Maria Björk är alldeles ifrån sig över att sådana artister som Ane Brun och Syster Sol vill komma till biblioteket under våren. Herregud, jag vet inte ens vilka det är och vill inte heller veta. Däremot känner jag till Eva Runefelt, Jörgen Gassilewski, Kristian Lundberg, Eva B Magnusson etc etc. Det är seriöst arbetande författare som ser lyriken både som ett kunskapsmedel och ett sätt att förändra individen och samhället. Varför inte bjuda in sådana människor till scenen för poesi på stadsbiblioteket. Då skulle det bli en intellektuell och kreativ fest! I så fall går jag gärna och lyssnar.