"All poesi är nyskriven"
All poesi är nyskriven Bo Gustavsson om värdet av att gå i dialog med traditionen.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men jag valde medvetet översatt lyrik eftersom det är en genre som oftast glöms bort då det blir dags att summera årets bästa böcker. Någon måste väl kunna föra dess talan!
Faktum är att inte mycket av dagens svenska poesi står sig i jämförelse med Wallace Stevens eller för den delen Inger Christensen och Paul Auster. Dahlerus menar att dessa författare visserligen är bra men att de saknar "aktualitet". Det magiska ordet aktualitet brukar dyka upp som måttstock på vad som anses vara bar eller dålig litteratur. Det är ett begrepp som uppmanar till kortsynthet och fördomsfullhet. Pindaros oden skrevs exempelvis för 2 500 år sedan men de är lika aktuella i dag som då de skrevs. All poesi är nyskriven! Det är poesins mirakel. Jag vill inte alls dödförklara samtidspoesin i Sverige utan jag tycker tvärtom att den är spännande och viktig. Jag vill inte heller dödförklara poesi skriven före 2000-talet. Det vore att lobotomera det poetiska medvetandet. Traditionen är lika viktig som den nyskrivna litteraturen eftersom det ständigt sker en korsbefruktning mellan nutid och dåtid.
Fixeringen vid det nyskrivna är farligt för litteraturens kvalitet och mångfald. Inte minst leder det till en övervärdering av samtidslitteraturen och en motsvarande nedvärdering av äldre litteratur. Det är där vi befunnit oss i Sverige en längre tid och Dahlerus artikel är ett symtom på en sådan attityd.
Att skapa nytt är att gå i dialog med traditionen. Det är det vi borde debattera, Magnus Dahlerus, och inte banka varandra i huvudet med fåniga anklagelser som bara gynnar kotteriandan. Den avgörande frågan är hur ett öppet litteraturklimat ska kunna skapas i Sverige där mångfald och kreativitet får fritt spelrum. Att pissa in sitt eget revir leder ingenstans.
Bo Gustavsson
författare och kritiker