Våldet en del av nazismens dna

Enligt Expo ökade nazistiska och rasistiska grupper sina aktiviteter med 23 procent under 2014.

Enligt Expo ökade nazistiska och rasistiska grupper sina aktiviteter med 23 procent under 2014.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Kommentar. 2015-03-24 19:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Från klistermärken som varnar mot rasblandning till ”kampförberedande träning”, misshandel och mordförsök.

I en ny rapport kartlägger stiftelsen Expo den så kallade rasideologiska miljön i Sverige, och det är uppfordrande läsning. Visst minskar antalet aktiviteter i Uppsala län jämfört med tidigare år, men den här platsen är en del av ett land där nazistiska och rasistiska grupper, som Svenskarnas parti och Svenska motståndsrörelsen, ökade sina aktiviteter med 23 procent under valåret 2014.

Behöver ni påminnas om vilka de är? Svenskarnas parti (SvP) hette tidigare Nationalsocialistisk front och är ett nazistiskt parti som vill avskaffa demokratin; personer med kopplingar till partiet låg bakom mordförsöket i Malmö på kvinnodagen förra året. Svenska motståndsrörelsen (SMR) är en militant nazistisk organisation som bara för några veckor sedan tog på sig misshandeln av en äldre man i Åkersberga. Våldet är en del av de nazistiska gruppernas själva dns.

Enligt företrädare för Expo rider grupper som Svenskarnas parti på Sverigedemokraternas framgångar; de säger själva att acceptansen för att ”prata om svartskallar” blivit större sedan SD kom in i riksdagen 2010. Ja, kanske har acceptansen ökat och gränser flyttats? Hur kan man annars förklara att Jimmie Åkesson – ledaren för ett parti som har trådar bakåt till såväl 80-talets vitmaktrörelse som 30-talets Lundafascism – denna vecka ska sitta och ha fredagsmys i Skavlan på bästa sändningstid?

Rent parlamentariskt gick det tämligen åt skogen för Svenskarnas parti i höstens val, men för nazistiska grupperingar kan ökad närvaro i det offentliga rummet vara nog så viktig. I december 2013, efter de våldsamma attackerna i Uppsala och Kärrtorp, skrev historikern Mats Deland i UNT kultur om strategin att försöka upprätta så kallade "nationella befriade zoner". Tanken är att markera sin närvaro – med klotter, klistermärken, sabotage och olika grader av våld – så tydligt att det har en passiviserande effekt på dem som annars kanske skulle utmana. ”Skulle du tänka en gång eller två innan du tillsammans med andra ställer dig på gågatan och delar ut antirasistiska flygblad? Kanske inte än, men när du gör det har de närmat sig sitt mål”, skriver Deland.

I augusti 2013 slutade nazistisk propagandaspridning på gågatan i Uppsala i grov misshandel. Och i helgen prisades den tidigare UNT-reportern Gusten Holm (synnerligen välförtjänt!) med en guldspade – för att med ”stort tålamod och envishet ha gjort polisens jobb”.

Nyligen lovades nya satsningar mot hatbrott, och det är bara att hoppas att polisen vill och förmår sätta kraft bakom orden.

För vi kan inte fortsätta leva i en tid då det behövs tålmodiga och envisa journalister för att nazistiskt våld överhuvudtaget ska lagföras.