Vården måste vara till för alla

Långsiktigt måste hbtq-personer kunna vara trygga i att de får ett rättvist bemötande oavsett var de söker vård, skriver Malin Sjöberg Högrell (L).

Malin Sjöberg Högrell (L)

Malin Sjöberg Högrell (L)

Foto:

HBTQ-personer2019-03-26 13:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Debatt – replik

I en debattartikel i UNT 19/3 skriver två psykologer och RFSL Uppsalas ordförande om hbtq-psykologmottagningen i Uppsala län. De påtalar de särskilda vårdbehov som finns i gruppen hbtq-personer, och argumenterar för att mottagningen borde finnas kvar trots att den inte längre får statsbidrag. Vi håller med om en del av det som framförs men inte allt.

Vården som ges i hela Uppsala län är till för alla med behov av den, oavsett kön eller läggning.

Precis som debattörerna påpekar finns allvarliga brister i bemötandet av hbtq-personer på flera håll i vården i dag. Inte bara i Uppsala utan i hela landet. Det är dock inte så att inga hbtq-personer kan söka vård i Region Uppsala eller att BUP-mottagningarna, som nämns i artikeln, bara riktar sig till heterosexuella cis-personer. En sådan bild riskerar att bara öka misstron mot den vård som faktiskt ges.

Brister i bemötandet av hbtq-personers behov och en generell misstro mot vården bland många hbtq-personer finns verkligen i dag och det är ett stort problem.

Vi vill vara med och lösa problemet och öka förtroendet.

Långsiktigt måste hbtq-personer kunna vara trygga i att de får ett rättvist bemötande oavsett var de söker vård. Tryggheten för hbtq-personer kan inte begränsas till en enskild mottagning med ett fåtal psykologer. I ett utsatt ekonomiskt läge måste regionen prioritera att stärka hbtq-kompetensen i hela vården snarare än att ge pengar till punktinsatser.

Vårt mål är en region där alla kan söka vård utan att oroa sig för att bli dåligt bemötta, och därför har vi prioriterat som vi har gjort.

Mottagningen har drivits med hjälp av statsbidrag. Det är alltså inte fråga om att Region Uppsala lägger ner hbtq-mottagningen eller stryper finansieringen av den, utan det handlar om att vi är i ett utsatt ekonomiskt läge. Vi har i stället valt att prioritera andra redan påbörjade insatser för att stärka hbtq-kompetensen i vården.

Vi önskar också att mottagningen inte behövde ställas mot våra andra utgifter.

Tyvärr är våra resurser begränsade. Region Uppsala står inför en ansträngd ekonomisk situation de kommande åren och behöver se över alla delar av verksamheten för att se hur vi långsiktigt och strukturerat kan minska våra kostnader där det går att effektivisera – utan att äventyra kvaliteten på den vård som ges.

Det här innebär att vi måste välja. Vi respekterar verkligen den kompetens och det engagemang som finns hos de som drivit mottagningen, och tror att vi kan ha ett stort utbyte av mer samarbete framöver.

Vi respekterar även debattörernas bedömning, att det är mycket svårt att nå hela vägen fram till att kunna uppfylla alla hbtq-personers efterfrågan på alla mottagningar. Vi är dock övertygade om att det kan bli betydligt bättre än vad det är. Våra begränsade medel har vi därför avsatt åt detta, så att så många som möjligt runt om i länet ska få ut ett mervärde av satsningen.

Vi hoppas på att vi kan samarbeta med RFSL i andra former. Den kompetenshöjande satsning som pågår skulle definitivt stärkas av en fortsatt dialog. Målet om en vård som kan möta allas behov delar vi helhjärtat, och fortsätter arbeta hårt för.

Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen