Grön stad ger friskare invånare

Forskning visar att människor blir mer aktiva om grönytor och service finns i närheten av bostad och jobb. Att i en växande stad främja hälsan hos både en ökande och åldrande befolkning är en utmaning för framtiden. Det skriver Åsa Fichtel.

16 april 2010 13:06

Vecka 16 sätter regeringen fokus på kost och fysisk aktivitet runt om i landet genom en uppmärksamhetsvecka. Syftet är att ­stimulera arrange­mang som ökar kunskapen och medvetenheten om matvanors och fysisk aktivitets betydelse för hälsan. Målet är att förändra vardagsvanorna. Målgrupp för satsningen är allmänheten. En uppmärksamhetsvecka är ett bra initiativ för att sätta frågan om befolkningens levnadsvanor i fokus.

Uppsala kommun deltar i veckan tillsammans med landstinget i Uppsala län, Upplands idrottsförbund samt flera ideella föreningar. Exempel på aktiviteter är qigong för seniorer, prova på dans för skolelever och vandringar för både den konst- och historie­intresserade Uppsalaborna mår bra och andelen med god hälsa ökar. Statistiker på landstinget gör värdefulla återkommande analyser av hälsan hos Uppsalaborna genom kartläggningar av hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Dessa analyser visar att hälsan har förbättrats och att hälsan hos män och kvinnor nu är i princip lika god. Trenden är också att ohälsotalen minskat även i områden som har en generellt hög nivå av ohälsa.
Att utvecklingen går i rätt riktning är bra eftersom människors hälsa är en viktig förutsättning för en hållbar utveckling. Det finns dock ett antal utmaningar för framtiden när det gäller just fysisk aktivitet och kost i Uppsala. Fetma, brist på fysisk aktivitet, en ökande andel äldre och stadens kraftiga expansion är utmaningar inför framtiden.

Bland såväl barn som ungdomar och vuxna har andelen med övervikt och fetma ökat under senaste åren.

Runt 12 procent av Uppsalas vuxna befolkning är fet, lika många män som kvinnor. Mer än hälften av männen, 53 procent, är överviktiga eller feta, medan motsvarande siffra för kvinnor är 46 procent. Drygt en av tre kvinnor och knappt två av tio män äter frukt och grönt minst fyra gånger­ dagligen.

Så många överviktiga och feta är inte utifrån några moraliska aspekter bra eller dåligt, men det faktum att fetma är en av de fem främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår är ett observandum.

Fetma ökar risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, stroke och diabetes typ 2. Om utvecklingen fortsätter kan det bli tungt i två bemärkelser, dels för individen, dels som samhälleliga kostnader. Det handlar både om den ökade risken för framtida sjuklighet för direkta kostnader genererade för hälso- och sjukvården, men också om indirekta kostnader i form av sekundära effekter i form av sjukskrivning och produktionsbortfall.

Andelen fysiskt aktiva i Uppsala kommun har ökat något under senare år. Det är positivt. Runt sex av tio Uppsalabor säger att de rör sig minst 30 minuter dagligen. Minst rör sig den äldsta gruppen invånare, me­dan den yngsta gruppen i åldern 18-34 år är mest aktiva. Allra minst rör sig kvinnor i åldern 80 och äldre.

Våra kroppar är gjorda för fysisk aktivitet och brist på rörelse bidrar till övervikt och fetma. Med fysisk aktivitet förbättras balans, koordination, styrka samt energiförbrukning.

Fysisk aktivitet leder till färre fallolyckor bland äldre, mildrar nedstämdhet och förbättrar den dagliga funktionsnivån. Risken för fallskador samt benskörhet som ger stora och dyra konsekvenser både för individen och samhället ökar med för lite fysisk aktivitet. Målet borde därför vara att stimulera alla utifrån förutsättningar till en god nivå av fysisk aktivitet.

För att öka nivån av fysisk aktivitet är vardagsmotionen enklast, ta trapporna i stället för hissen, ta cykel i stället för buss eller bil. Promenader är också skonsamt och lätt. En daglig dos om 30 minuter räcker. Uppsala har gott om motionsspår både i och utanför staden, som i många fall går att utnyttja året runt. Dessa typer av spår och leder skapar möjligheter för människor att på ett trivsamt och hälsosamt sätt få sin dagliga dos av fysisk aktivitet. Uppsalas utveckling av cykelbanor och cykelkartor är en viktig del för att skapa förutsättningar för att våra invånare ska kunna göra hälsosamma livsval. Möjligheten till spontanidrott och lek är också en viktig förutsättning för att stimulera människors möjlighet till fysisk aktivitet.

Det individuella ansvaret har varje enskild människa. Kommunens utmaning blir att gentemot medborgarna skapa förutsättningar för fysisk aktivitet på olika sätt utifrån olika behov. Att skapa goda förutsättningar i bostadsområden, förskola, skola, på träffpunkter, samt i stadens offentliga rum kan bidra till en positiv utveckling. Brett samarbete och samverkan kommer att bli än viktigare för att skapa så optimala förutsättningar som möjligt i framtiden.

En kraftigt ökande andel äldre i befolkningen innebär nya utmaningar för att skjuta upp sjukligheten. Goda levnadsvanor så som promenader och anpassad fysisk aktivitet kan bevara hälsan även i hög­re åldrar. Detta gagnar individen och samhället.

Det är tydligt belagt att de allra flesta äldre, även de med hjärtproblem har stora vins­ter av regelbunden fysisk aktivitet. Våra träffpunkter för äldre fyller här en mycket viktig funktion. Om vi lyckas bygga ett samhälle som är tillgängligt för alla skapas delaktighet och inflytande. Detta medför bland annat ökad fysisk aktivitet och social samvaro - två viktiga faktorer för ett hälsosamt liv och ett aktivt åldrande.

Uppsala kommun växer i snabb takt och fler människor ska få plats att leva, verka och bo där. Många människor ska samsas när staden expanderar. Att fortsätta utveckla möjligheten för barn, unga och äldre till spontanrörelse är en fråga som är viktig att beakta.

Forskning visar att medborgarna blir mer aktiva om parker, grönområden, ytor för spontanidrott och annan service finns i närheten av där man bor eller arbetar. ­Fysisk aktivitet främjas också av trygga och säkra gång- och cykelbanor.

Att bejaka stadens expansion i samklang med både en ökande och åldrande befolkning är en utmaning inför framtiden. Om de kan hanteras kommer de att bidra till än friskare Uppsalabor.

 

Åsa Fichtel
välfärdsstrateg, kommunledningskontoret
Uppsala kommun, fil dr i folkhälsovetenskap
UNT 17/4 2010

Denna vecka, vecka 16, är nationell uppmärksamhetsvecka med inriktning på kost och fysisk aktivitet.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!