Den 27:e januari samlas mĂ€nniskor över hela vĂ€rlden i en Ă„rlig manifestation. Det Ă€r den internationella minnesdagen för Förintelsens offer â samma datum som koncentrationslĂ€gret Auschwitz befriades Ă„r 1945. Sverige har haft 200 Ă„r av fred, nĂ„gonting som Ă€r alldeles unikt och som firas ordentligt i Uppsala. Vi fĂ„r aldrig glömma hur unik Sveriges historia Ă€r och vad som drabbat vĂ„r omvĂ€rld, nĂ€ra i bĂ„de tid och rum. Fred Ă€r ingen sjĂ€lvklarhet.
VÀrlden omkring oss prÀglas av konflikter. Ukraina, Syrien, Afghanistan, Irak, Egypten och Georgien, listan kan göras lÄng. Utvecklingen i Ryssland, bara en timmes flyg frÄn Arlanda, Àr oroande. Det skrivs mer och mer om att skillnaden mellan Europa idag och Europa Är 1914, vid utbrottet av första vÀrldskriget, inte Àr sÀrskilt stor.
Ăven om det finns betydande skillnader mellan Sverigedemokraterna, SannfinlĂ€ndarna, Fremskrittspartiet, Dansk Folkeparti, Front National, UKIP och sĂ„ vidare, bildar de ett mönster av nationalistisk reaktion mot globalisering och internationalism.
Cirka sex miljoner judar dog i nazisternas förintelselĂ€ger. Ăven romer och polacker utsattes för folkmord av rasistiska skĂ€l. Dessutom förföljde, fĂ€ngslade och dödade Nazityskland miljontals andra, bland annat homosexuella och mĂ€nniskor med funktionsnedsĂ€ttning. I kommunismens namn har tiotals miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden, mĂ„nga av dem i vĂ„ra grannlĂ€nder, mördats, svultit ihjĂ€l eller blivit förtryckta. De sista kommunistiska ockupationstrupperna lĂ€mnade Estland, Lettland, Litauen, Polen och östra Tyskland sĂ„ sent som Ă„r 1994.
Uppsalas ordentliga firande av vÄra 200 Är av fred borde följas av fler. Fred Àr nÄgot brÀckligt och fÄr inte tas för givet. Inte minst visar 1900-talets bÄda vÀrldskrig hur snabbt en konflikt kan blossa upp och hur svÄrt det kan vara att se det hot som nalkas.
Med hopp om att ge Oscar Wilde fel i att âDet enda vi lĂ€r av historien Ă€r att den upprepar sig.â fĂ„r vi aldrig glömma vĂ„r historia.
Marta Obminska (M), riksdagsledamot för Uppsala lÀn