Ett av folkhälsomålen som regeringen beslutat om i Folkhälsopropositionen säger att ingen ofrivilligt ska utsättas för passiv rökning år 2014. Det är bråttom att utöka tobakslagen med fler rökfria miljöer om vi ska uppfylla det målet. Utredningen hos Statens Folkhälsoinstitut om passiv rökning på allmänna platser har försenats och kommer att presenteras först i slutet av 2014. Förseningen kommer få stora konsekvenser för dem som drabbas mest av andras rökning – barn, unga och personer med astma och överkänslighet.
I september 2014 är det riksdagsval och frågan om rökfria miljöer borde finnas med i valdebatten och inte fastna i organisationen av en ny folkhälsomyndighet. Sverige har inte råd att skjuta barns och ungas hälsa på framtiden.
Sverige måste visa att vi värnar om barn och ungas rätt till bästa möjliga hälsa i enlighet med FN:s barnkonvention, samt ett samhälle tillgängligt för personer med funktionsnedsättning enligt FN:s konvention om rättigheter för funktionshindrade. Det är märkligt att det ska ta flera år att utreda en fråga där det internationellt redan finns goda erfarenheter och kunskap om hälsovinster med mera. Utredningen som föregick rökfria serveringar inomhus tog endast åtta–nio månader.
Att rökning i dag är tillåtet på offentliga platser är ett stort samhällsproblem. Andras tobaksrök ger akuta effekter som till exempel astmaanfall, lunginflammation och bronkit.
Barn kan även få skador som ökar risken för att de som vuxna drabbas av cancer eller hjärt- kärlsjukdomar. Särskilt känsliga är barn med astma eller annan överkänslighet.
För personer med astma kan det innebära att det blir omöjligt att ta bussen och för barn kan det bli svårt att vistas i lekparker eller att passera askkopparna som står utplacerade i entrén till mataffären.
Tillgänglighet är en rättighet. På samma sätt som vi anpassar samhället med rullstolsramper och blindskrift ska vi också anpassa miljöer för personer med astma och överkänslighet.
Personer med astma riskerar att bli sjuka av andras tobaksrök. Det måste vi ta hänsyn till. Ekonomiska intressen kan och får inte prioriteras framför folkhälsan.
Opinionsundersökningar har gjorts och resultaten pekar på att det finns ett tydligt stöd (70–80 procent) för ett utökande av fler rökfria miljöer. 78 procent av befolkningen är positiva till rökfria uteserveringar.
I en undersökning som Astma- och Allergiförbundet gjort svarar 73 procent att de besväras av passiv rökning och hela 52 procent att de blir sjuka eller får symtom när de utsätts för passiv rökning. Undersökningen visar det anses mest angeläget att entréer, tågperronger, busshållsplatser och lekplatser omfattas av ett utökat rökförbud.
Ett utökat rökförbud för allmänna platser utomhus handlar inte om att försvåra för dem som röker utan om att skapa ett tillgängligt Sverige för alla.
För att uppfylla målen för funktionshinderpolitiken och folkhälsan borde folkhälsominister Maria Larsson (KD) ta sitt ansvar och se till att Sverige återigen blir det framträdande folkhälsoland som det en gång var känt som. Vi har väntat länge nog och kräver ett politiskt ställningstagande och en skärpning av tobakslagen.
Maritha Sedvallson
förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet
Erika Sohlberg
förbundsordförande Riksförbundet Unga Allergiker
UNT 31/7 2013