Debatt: EU har visst ansvar för krisen

På UNT Debatt (8/2) hävdar Gunnar Hökmark att ”Europa i dag är bättre än för någon tidigare generation européer”. Det är en högerpolitikers analys av läget. En analys som är fjärran från människors verklighet.

Vi lyssnar i stället på Internationella Röda Korset som konstaterar att situationen i södra Europa vad gäller massarbetslöshet, fattigdom och undernäring är så allvarlig att det är fråga om en ”humanitär kris”. De framhåller att läget inte varit så extremt svårt sedan slutet av andra världskriget.

Vi lyssnar också på FN:s arbetsmarknadsorgan ILO som talar om ”den förlorade generationen” med anledning av den enorma ungdomsarbetslösheten i södra Europa. Det är en desperat ung generation som hotas av ett långvarigt utanförskap.

Problemet för Gunnar Hökmark är att han är en dogmatisk EU-anhängare. Europeiska Unionen kan helt enkelt inte göra fel, enligt honom. Han vägrar se verkligheten.

Verkligheten i EU-landet Grekland just nu är att 3,5 miljoner människor lever i fattigdom (det är 35 procent av befolkningen), 28 procents arbetslöshet totalt och över 60 procent för ungdomar. Medelinkomsten har sjunkit med nästan 50 procent de senaste tre åren. 3 miljoner människor är nu utförsäkrade, eftersom de inte haft arbete det senaste året. Det är 3 miljoner människor som till exempel inte längre har rätt till sjukvård. Situationen för vanliga människor i eurokrisländerna Spanien, Portugal, Irland och Italien är också extremt svår.

Hökmark påstår också att orsaken till krisen skulle vara dessa länders eget fel och att EU är oskyldigt. Men en av huvudorsakerna till krisen är eurons konstruktion (EMU). Det stora problemet är att euro-ländernas ekonomier är alltför olika för att kunna ha en gemensam valuta.

Ett exempel är att euron kräver en gemensam ränta för hela valutaområdet. Därmed blev räntan alldeles för låg i vissa länder. Den låga räntan orsakade en utlåningskarusell och enormt fastighetsbyggande i både Irland och Spanien. Länder som i stället hade behövt kyla ner sin ekonomi med en högre ränta. Men det var omöjligt på grund av EMU:s regelverk. Krisen var därmed ett faktum i dessa länder. Den kritik vi på den vinnande nej-sidan riktade mot EMU i folkomröstningen 2003 har visat sig vara helt korrekt. Ja-sidans socialdemokrater och moderater hade fel.

En annan viktig orsak till krisen är de enorma avregleringar av finansmarknaderna som moderaterna och deras syskonpartier i EU har drivit igenom.

Avregleringarna medförde bland annat att olika finansföretag placerade stora tillgångar i riskfyllda nyskapade finansiella instrument. Denna enorma spekulation, som inte skapar jobb, har i hög grad bidragit till krisen som inleddes år 2008.

EU:s åtstramningspolitik, som den svenska högerregeringen understödjer, har fördjupat och försvårat krisen. Syftet med nedskärningarna har varit att rädda de spekulerande bankerna. För i högerns värld går bankernas vinstintresse före människornas behov.

Det har skapat en kris som slår särskilt hårt mot kvinnor, eftersom stora nedskärningar drabbar den offentliga sektorn. Kvinnors utsatthet ökar och i krisländerna har också prostitutionen ökat. I krisens spår marscherar också högerextrema partier fram, som präglas av främlingsfientlighet och kvinnoförakt.

Vänsterpartiet har samma målsättning i EU-parlamentsvalet och riksdagsvalet: Högerpolitiken har lett till avregleringar och privatiseringar. Detta måste måste stoppas. Mot girigheten ställer vi solidariteten.

Det som behövs nu är massiva offentliga investeringar i Europa för att vända utvecklingen. Samhällsnyttiga investeringar i infrastruktur, bostäder och grön energi. Återuppbygg välfärden som bidrar till jämställdhet.

För oss går människornas behov före bankernas vinstintresse.

Malin Björk

förstanamn på Vänsterpartiets lista till EU-parlamentet.