Djupa klassklyftor i Uppsala

Vi måste minska gapet mellan de som har bäst förutsättningar för en god hälsa i Uppsala och de som har sämst förutsättningar, skriver Marlene Burwick, Erik Pelling och Ulrik Wärnsberg.

Delad stad. Minska gapet i hälsa mellan dem som har goda livsvillkor och dem som inte har det, skriver Marlene Burwick, Erik Pelling och Ulrik Wärnsberg.

Delad stad. Minska gapet i hälsa mellan dem som har goda livsvillkor och dem som inte har det, skriver Marlene Burwick, Erik Pelling och Ulrik Wärnsberg.

Foto: Jörgen Hagelqvist

Uppsala2011-08-06 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppsala är på många sätt en delad kommun. Mellan stadsdelar, mellan män och kvinnor och mellan olika grupper finns tydliga skillnader i levnadsförhållanden och välfärd. Och trenden är negativ. Kommunrevisionen visar i en granskning att utvecklingen i kommunen inte går mot ett minskat utanförskap och enligt siffror från Rädda Barnen ökar barnfattigdomen.

Skillnaderna blir särskilt påtagliga när man ser till Uppsalabornas hälsa. Hälsoklyftan tar sig bland annat uttryck i fler sjukdagar, högre andel med övervikt och fetma samt i sin mest extrema form i kortare medellivslängd beroende på bakgrund och var man bor.

Trots ett väl belagt samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa är klyftorna fortsatt stora i Uppsala.

Det är möjligt att minska gapet mellan de som har bäst förutsättningar för en god hälsa i Uppsala och de som har sämst förutsättningar. I Uppsala görs redan i dag flera viktiga insatser. Ett folkhälsoråd är etablerat sedan många år, det stadsdelsutvecklingsarbete som startade i Gottsunda 2004 har fortsatt och omfattar i dag fler stadsdelar och invånarnas syn på sin egen hälsa följs upp i den återkommande Liv & Hälsaundersökningen. Men mer kan göras för att ge Uppsalaborna bättre hälsa och för att de skillnader som finns ska minska.

Hälsan påverkas av levnadsvanor men även av faktorer som att känna delaktighet, ha ett arbete, kunna fullborda sin skolgång eller ha tillgång till en bostad. Arbete, utbildning och ett bra boende är därför de viktigaste faktorerna för att möjliggöra ett gott liv för alla. Fortsatta insatser för att minska arbetslösheten som i vissa stadsdelar är både två och tre gånger så hög som genomsnittet är nödvändigt. Liksom en aktiv bostadspolitik mot den alarmerande bostadsbristen och fokus på att fler elever ska bli godkända och behöriga till gymnasiet oavsett vilken skola man går på.

Under våren har vi från socialdemokratiskt håll lyft fram ett antal åtgärder för ett socialt hållbart Uppsala. Vi har efterlyst en lokal handlingsplan mot den ökande barnfattigdomen och vi har pekat på en rad åtgärder som kan vidtas redan i dag för att underlätta för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Dit hör vårt förslag om en policy mot avgifter i skolan och den satsning vi vill göra på kommunala feriejobb som en första arbetslivserfarenhet för ungdomar. Vi har också presenterat ett konkret förslag för hur vi med sociala investeringar kan flytta fokus från kostsamma och inte sällan mindre effektiva åtgärder i efterhand till tidiga förebyggande insatser riktade till barn och unga i behov av stöd.

Vi behöver ta nya tag för att minska klyftorna och stärka arbetet för en hållbar utveckling också i dess sociala dimension i Uppsala. Vare sig den politik den borgerliga majoriteten för eller de förslag vi socialdemokrater har lyft hittills tar oss hela vägen fram. Det är vi väl medvetna om.

Vi är beredda att lyssna till alla förslag som kan öka jämlikheten i hälsa bland Uppsalaborna. Vi vet också att det finns mycket att lära av andra kommuner med liknande utmaningar och problem. När kommunstyrelsen samlas till sitt första möte efter sommaren nu i veckan kommer vi därför att föreslå att Uppsala kommun ansluter sig till den Samling för social hållbarhet – minska skillnader i hälsa som organisationen Sveriges Kommuner och Landsting har tagit initiativ till. Syftet är att samla kommuner, landsting och regioner för att gemensamt identifiera de insatsområden, åtgärder och aktörer som kan öka jämlikheten i hälsa.

Social hållbarhet handlar om att garantera de grundläggande mänskliga behoven i ett dynamiskt samhälle utan att äventyra kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov. En god hälsa och de sociala faktorer som styr den är då av naturliga skäl i fokus.

Vi vill att Uppsala på allvar ska ta sig an uppgiften att minska gapet i hälsa mellan dem som har goda livsvillkor och dem som inte har det. Det är dags att sätta fokus på social hållbarhet.

Marlene Burwick

kommunalråd (S)

Erik Pelling

kommunalråd (S)

Ulrik Wärnsberg

andre vice ordförande (S) i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

UNT 6/8 2011

Läs mer om