Det kollegiala är grunden

Det kollegiala inflytandet är en grundbult i Uppsala universitets arbete. Låt oss nu föra en kollegial debatt om förslaget till universitetets nya styrning, skriver Anders Hallberg.

24 september 2010 15:41

I mars i år presenterade regeringen propositionen ”en akademi i tiden” och i juni tog riksdagen beslut om en rad förändringar när det gäller universitetens styrning och organisation. Alla svenska lärosäten arbetar nu intensivt för att formulera dokumenten som ska ersätta de regler som automatiskt skrotas med högskole­förordningen. Universiteten kommer själva i högre utsträckning att styra över sin organisation och sitt interna arbete.

Det finns en oro inom organisationen för hur förändringarna kommer att påverka den egna verksamheten. Jag har förståelse för detta. Ylva Hasselberg, Sharon Rider och Alexandra Waluszewski kallar det förslagsunderlag som nu tagits fram för odemokratiskt och illa förankrat och menar (UNT Debatt 20/9) att universitetsledningen vill centralisera makten och minska det kollegiala inflytandet. Det är i själva verket precis tvärtom.

Jag vill tydligt tala om hur jag ser på den pågående förändringen. Den centrala­ utgångspunkten i arbetet är att långsiktigt skydda och säkerställa det kollegiala inflytandet.

Målsättningen är att de organisatoriska förändringarna ska vara så små som möjligt. Fakulteterna finns kvar och har en viktig roll. Beslut om utbildningens och forskningens kvalitet och innehåll ska fattas av personer med vetenskaplig kompetens. Det är just därför som jag vill flytta makten över vissa frågor från universitetets rektor och från konsistoriet – som inte är ett kollegialt organ – till vetenskapsområdena.

I stället för att rektor och konsistorium fattar beslut och fördelar resurser i detalj, flyttas det ansvaret till närmaste kollegialt­ valda organ, det vill säga vetenskapsområdena. Här ges fullt handlingsutrymme att fördela och överföra ansvar och befogenheter till fakulteterna. Som rektor lägger jag mig inte i detta, förvissad om att det samlade vetenskapskollegiet är klokare än en enskild ledare.

Att tjänstemän under sommarmånaderna tagit fram det aktuella underlaget är i enlighet med våra handläggningsrutiner. Det har skett i dialog med den kollegialt valda universitetsledningen. Detta underlag går nu på remiss och kommer också på andra sätt att stötas och blötas på alla nivåer. I måndags träffades dekaner, prodekaner och prefekter från alla vetenskapsområden för att diskutera innehållet. Den akademiska senaten och konsistoriet ska också diskutera förslaget.

Vi genomgår en process där det finns utrymme för ändringar. Den 19 november ska ett färdigt förslag finnas för diskussion och beslut i konsistoriet. Det finns alltså ingenting som skiljer sig i handläggningsordningen i detta ärende. Underlaget finns nu tillgängligt för kollegial­ debatt.

Det kollegiala inflytandet är en grundbult i Uppsala universitets administrativa och akademiska arbete. Jag välkomnar självklart synpunkter och ett aktivt deltagande i debatten.

Denna diskussion är en naturlig del av den process vi nu genomgår som en följd av de förändrade förutsättningar vi står inför. Ett ökat självstyre innebär också ett ökat ansvar. Det är ett ansvar vi alla delar.

Ingen har intresse av en odemokratisk eller maktfullkomlig arbetsordning vid Uppsala universitet. Hasselberg, Rider och Waluszewski kan vara säkra på att deras röster kommer att höras även i framtiden. De kan också vara säkra på att deras kollegiala synpunkter även fortsättningsvis kommer att vara värdefulla.

Johan Kreuger (UNT 21/9) lyfter en annan viktig fråga i den pågående processen, den om karriärvägarna inom universitetet när laglig rätt till befordran försvinner. Utan rätt till befordran finns ingen trygghet för unga forskare som vill satsa på en framtid inom universitetet. Alltför långtgående rätt däremot stimulerar inte kvalitet eller nationell och internationell rörlighet. Vi måste därför på allvar diskutera befordringsfrågan. Vi måste diskutera kriterier för befordran och analysera konsekvenserna – för kvaliteten, rörligheten och jämställdheten. Vad vi kommer fram till kommer att få betydelse för hur attraktiva vi blir som arbetsgivare och för studenterna.

Låt oss tillsammans arbeta med att skapa bästa möjliga förutsättningar för Uppsala universitet.

Anders Hallberg
Rektor Uppsala universitet
UNT 27/9 2010

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!