Den rödgröna regeringen lägger i dag mandatperiodens sista budget, den så kallade vårändringsbudgeten, där vissa kompletteringar föreslås till det budgetbeslut riksdagen fattade i december.
Vi kan samtidigt sammanfatta resultatet av Miljöpartiets första mandatperiod i regering. Och nej, det blev inte den katastrof för Sveriges ekonomi och arbetsmarknad som vissa varnade för.
Tvärtom är Sverige i många viktiga delar ett långt mycket mer välmående land 2018 än hur det såg ut när den rödgröna regeringen tillträdde.
Antalet personer som har arbete har ökat kraftigt, och vi har samtidigt den lägsta andelen personer i behov av ekonomiskt stöd sedan 1981. En stor del av de nya jobben har skapats inom välfärdssektorn. Och det handlar inte bara om att befolkningen växer. Vi har under mandatperioden gått från 128 till 135 helårsanställningar inom välfärdssektorn per 1 000 invånare.
Ett resultat av den ekonomiskt gynnsamma utvecklingen är att vi under mandatperioden i snabb takt har kunnat betala av Sveriges skulder, och är nu nere på den lägsta statsskulden sedan 1977, från cirka 35 procent av BNP 2014 till cirka 25 procent i år.
Men miljön och klimatet då, det som i slutänden trots allt är viktigast? Även här går utvecklingen i Sverige nu åt rätt håll, med utsläppsminskningar i sektor efter sektor. Men tyvärr allt för långsamt. Samtidigt vet vi att klimatet inte kan vänta. Det måste till ytterligare åtgärder nu, och i vårändringsbudgeten tar vi därför fortsatta steg mot ett fossilfritt Sverige.
Intresset för att installera solceller ökar stadigt. Vi stärker därför anslaget med ytterligare 150 miljoner kronor, det vill säga totalt över en miljard kronor under 2018, så att både privatpersoner och företag ska kunna installera solceller på sina tak. Det innebär att stödet till solceller nästan 20-dubblats under mandatperioden. Vi utökar samtidigt elfordonspremien till att också gälla eldrivna utombordsmotorer för båtar.
Och vi mer än fyrdubblar stödet till svensk biogas i år, så att produktionen av biogas ska kunna möta intresset.
Men vad spelar det för roll att vi tar krafttag för att minska utsläppen i Sverige, med målsättningen att 2045 vara helt klimatneutrala, när utsläppen i andra länder ökar? Det spelar all roll, eftersom minskade utsläpp i Sverige ger ringar på vattnet i takt med att omställningen i Sverige bidrar till att ge hopp i världen. För det som är möjligt i Sverige är förstås också möjligt i andra länder.
Vårändringsbudgetens kanske viktigaste resultat är därför att Sverige fortsätter att väcka hopp i vår omvärld, och inspirera till fortsatta ansträngningar för att lösa klimatfrågan globalt.