Radikal nyinriktning behövs

Fortes ledning ser inte de skevheter och problem som samhällsvetare påpekar, skriver Gerd Lindgren, Jan Ch Karlsson och Åke Sandberg i slutreplik till Peter Allebeck och Ewa Ställdal (23/1).

Åke Sandberg, professor em, Stockholms universitet, civilekonom och sociolog.

Åke Sandberg, professor em, Stockholms universitet, civilekonom och sociolog.

Foto:

DEBATT - REPLIK2016-01-31 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi har lyft fram huvuddrag i forskningen om arbetsorganisation och Fortes utvärdering av denna. Fortes kommentar påvisar inte missförstånd, men däremot att dess ledning inte ser de skevheter och problem som vi och andra samhällsvetare påpekar.

LÄS MER: Peter Allebeck och Ewa Ställdal – Missförstånd om Forte-rapport

LÄS MER: Åke Sandberg, Jan Ch Karlsson och Gerd Lindgren- Nyckeln till framgång

Vi uppmärksammar effekter av en utbredd neoliberal utveckling vid universitet och forskningsråd, vilken påverkar forskningens innehåll och kritiska potential.

Det är en faktor som lyfts fram i Carin Håkanstas avhandling om arbetslivsforskningens kräftgång (2014). Andra faktorer är neddragningen av sektorforskningen och att arbetsplatsorientering underordnats det inomvetenskapliga på sådant sätt att inte ens excellent relevans i praktiken haft en rimlig chans. Vinnova, som finansierar tillämpad forskning, har snävat in sig till affärer och innovation.

Samhällsvetenskapliga projekt om arbetsorganisation lyser med sin frånvaro även i Fortes lista. Forskare kan ha bytt fält, men, det kan också bero på att de missbedömts. Vi har erfarenhet av arbete i bedömargrupper: Förståelsen för andras ansatser är svag; den bristen gäller alla forskningstraditioner med dominerande position, vid Forte den medicinorienterade.

I en studie påvisas att Företagshälsovården har väsentligen individ- och medicinskt formad forskning att tillgå, medan chefer och skyddsombud efterfrågar arbetsorganisatorisk sådan (Schmidt & Sjöström 2015).

Marginaliseringen gäller emellertid samhällsvetenskaperna i deras bredd. Mer än ett hundratal forskare skrev ett brev om att en styrelse utan representation för till exempel nationalekonomi, sociologi, och statskunskap kunde äventyra Fortes möjligheter att fullgöra sitt uppdrag. Bland undertecknarna finns tre tidigare chefer/huvudsekreterare vid Forte (Fas).

I sina slutsatser skriver Forteutvärderarna: ”Funding has gone down considerably over time, lacks stability, is incoherent across funding agencies, and falls short of the needs of researchers”. Ja – efter drastiska nedskärningar är det nödvändigt med kraftigt ökad budget.

Men det räcker inte. Det handlar om innehållet. Visserligen får arbetsliv i dag en tredjedel av anslagen men mycket av det gäller individ och hälsa. Och i stora, ökande extrasatsningar växer hälsa och välfärd, varför arbetsorganisationsforskningens relativa andel fortsätter minska. I Fortes inspel till forskningspropositionen 2016 finns arbetsliv med, men arbetsmarknad och i någon mån arbetsmiljö lyfts där fram – inte särskilt arbetsorganisationsforskning som Forte skriver; den förblir marginell.

Historieskrivningen i rapporten är grovt tendentiös med inriktning på management och psykologi och har betydelse då den tjänat som underlag för de utländska utvärderarna. Därtill är deras uppdrag begränsat till att utveckla dagens forskning, direkt olämpligt då en världsledande forskning om arbetsorganisation och inflytande redan skurits bort. Det blir då more of the same.

Därför efterlyser vi en ny utredning och en radikal nyinriktning mot de organisatoriska villkor som formar människors arbete. Sådan kunskap är en kärna i en ekonomisk och demokratisk samhällsutveckling. Av skäl som vi redovisat vill vi i motsats till Forte inte samla allt under en hatt utan vill se en ny finansiär med öronmärkta pengar och med koppling till arbetsmarknadsdepartementet. Den stärkta samordning som Forte förespråkar menar vi, av skäl som framgått, inte bör ligga på Forte.

När arbetslivet omorganiseras utifrån NPM och lean production uppstår omfattande följdverkningar: Ökning av otrygga jobb med dålig arbetsmiljö; ohälsa och stress; arbetslöshet. En följd som kanske inte omedelbart skönjes är bristande sammanhållning, försvagat förtroende för samhällsinstitutioner som facket och tendenser att söka enkla lösningar och peka på syndabockar.

Gerd Lindgren, professor i sociologi, Sociala och psykologiska studier,

Karlstads universitet

Jan Ch Karlsson, professor i sociologi, Arbetsvetenskap, Karlstads universitet

Åke Sandberg, professor em, Stockholms universitet, civilekonom och sociolog

Läs mer om