Tyvärr tar inte Eva Christiernin (S) och Åsa Puide (MP) chansen att använda sitt debattutrymme till att diskutera det funktionshinderpolitiska programmet i Uppsala kommun. I ogenomtänkt och storstilad affekt går de i stället till personangrepp. Tack för uppmärksamheten, men hade det inte varit mer konstruktivt att diskutera sakfrågan?
LÄS MER: Eva Christiernin (S) och Åsa Puide (MP) – Slå inte in öppna dörrar
LÄS MER: Catharina Drougge – Undermåligt program
Christiernin och Puide jagar upp sig till brösttoner för titeln ”samhällsdebattör”, men den diskussionen får de ta med UNT. Det är de som skrev en titel under mitt namn.
Christiernin och Puide gör också en stor sak av att jag var på en hearing om förslaget i egenskap av politiker. Jag var skickad som ersättare i styrelsen för Teknik och service; knappast den bästa positionen för att påverka vad som pågår i en annan nämnd. Trots det begärde jag ordet ett flertal gånger. Utan att förhäva mig, men jag bidrog med ett antal synpunkter, och till slut hade i stort sett samtliga närvarande instämt i mina yttranden, särskilt det som handlade om stödanställningar. Den kvällen fick jag ett tack för mina inpass, men minnet är tydligen kort och selektivt.
När man skriver ”vi har suttit i arbetsgrupper under 2014” kan man undra vilka arbetsgrupper som avses. Är det presidiet i omsorgsnämnden eller menas det arbetsgrupper inom HSO? Om man avser det senare, så vore det ju intressant att se dokumentationen. Om förslaget varit på en remissrunda vore det också intressant att ta del av det.
Programmet är det viktigaste som hänt i den här frågan på årtionden. Den här berör många invånare och har sådan komplexitet att den inte enbart kan överlåtas till ett fåtal politiker, men Christiernin och Puide irriterar sig mer på att debatten förs på UNT:s debattsida. Det är tyvärr symptomatiskt att en offentlig debatt ofta betraktas som en läcka i media.
Det är en efterhandskonstruktion att utredningen tagit några nämnvärda intryck av programmet i Göteborg. Inte ett ord om självbestämmande, egenmakt och normkritik av rådande attityder, och absolut inget om medborgarperspektivet. Det här är ju annars frågor som rödgröna politiker gärna lägger beslag på och tycker sig ha monopol på. Att Christiernin och Puide visst hade tänkt på allt det här, känns konstruerat i efterhand, särskilt som begreppen hittills inte använts i något sammanhang.
Jag har bara fått positiv respons på min debattartikel, så jag utgår från att den fyllde sin funktion och pekade på väsentliga frågeställningar.
Catharina Drougge