Det är viktigt i en levande demokrati att ständigt granska och diskutera hur ett offentligt styrelsesystem fungerar. En sådan fråga är hur statschefen utses och hur ansvar utkrävs.
Mikael Oscarsson och Jonas Segersam från Kristdemokraterna svarade (unt.se/debatt 8/8) svarat på en debattartikel (14/7) där tydliga argument för ett republikanskt styrelsesystem framförs.
Det är bra att frågan om vårt statsskick sätts under lupp. Sakligt måste det ändå vara.
Oscarsson och Segersam talar om hur demokratin vuxit fram med stöd av monarkin. Sanningen är ju att demokratiska rättigheten kunnat skapas trots kungligt motstånd.
Vilken monark har argumenterat för demokratiska reformer?
Det folkliga stödet används som ett argument för monarkin. Sanningen är att stödet sakta har minskat över tid. Enligt undersökningar är i dag cirka 25 procent av medborgarna klara republikaner, lika många är osäkra och resten, det vill säga 50 procent, är för den nuvarande ordningen.
Argumentationen för ett kungligt system blir rent märklig, då Oscarsson och Segersam blandar ihop arvkungadömet med rätten att ärva egendom.
Vi menar att alla offentliga ämbeten och förtroendeposter ska stå öppna för alla medborgare. Ett offentligt ämbete kan inte abonneras på av endast en familj, en rest från det gamla privilegiesamhället. Detta har ingen koppling till rätten att ärva egendom, en rätt som gäller alla.
Rörigt blir det då Oscarsson och Segersam försöker visa att det är billigare med monarki.
Då måste man klargöra vad som ingår i dessa kostnader. Att peka på USA eller Turkiet är helt vilseledande. Dessa länder representerar helt olika maktfördelningssystem, som är främmande för svensk parlamentarism. Vi förespråkar att talmannen, som ju väljs av Sveriges Riksdag också är statschef. Billigare än så kan det inte bli, men huvudskälet för en sådan ordning är att talmannen utses på demokratisk väg och kan ställas till ansvar.
Oscarsson och Segersam insinuerar i sin artikel att vi som önskar ett demokratiskt statschefsämbete, skulle vara bärare av idéer som skulle försvaga medborgarnas trygghet i samhället. Detta är helt befängt.
Vi skulle alltså önska en försvagning av polis, försvar och upplösning av familjen. Detta sätt att resonera är ovärdigt, då vi vill diskutera vårt statsskick, en viktig politisk fråga.
Republikanska föreningen i Uppsala bjuder in Oscarsson och Segersam till Stadsbiblioteket i Uppsala den 13 november klockan 1900. Då kommer tre republikaner att berätta om hur en framtida republik skulle kunna se ut.
Birgitta Dahl, tidigare talman, Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita, samt Maria Weimer, riksdagsledamot för Liberalerna medverkar.
Republikanska föreningen i Uppsala
Ingegerd Palmér
Tuulikki Koivunen Bylund
Anders Nordström