Vänsterpartiet skriver i UNT 8/4 att problemen på Akademiska sjukhuset beror på underfinansiering och borde lösas genom skattehöjningar. Att höja skatten skulle inte få bort orsakerna till problemen. Vi måste skapa en långsiktigt hållbar ekonomi, och för att få det behövs blågrön samverkans reformer och ett kontinuerligt förbättringsarbete för sjukvård av högre kvalitet.
Budskapet från Vänsterpartiet är att Akademiska sjukhuset har fått för lite pengar och att man därför inte kan spara sig ur problemen. Vänsterpartiet menar även att tidigare besparingskrav har förvärrat situationen. De har rätt i att enbart budgetdisciplin inte löser problemet, däremot kan inte kostnaderna öka hur mycket som helst om vi även ska ha råd att finansiera morgondagens vård och Region Uppsalas övriga verksamheter.
Pengarna som redan finns kan och behöver användas effektivare. Dessutom glömmer Vänsterpartiet att man inte alls hållit budgetdisciplin tidigare.
Under den senaste mandatperioden kunde underskottet tillfälligt minskas, när en skattehöjning genomfördes 2016 för att korta vårdköerna. Skattehöjningen minskade dock inte köerna, vårdproduktionen ökade inte och det ekonomiska underskottet fortsatte därefter att öka. Det finns uppenbart problem som gör att vi inte får ut tillräckligt av de resurser vi satsar. Därför vore det oansvarigt att bara peka på mer resurser som lösningen på problemet.
Flera åtgärder kommer nu att vara nödvändiga för att täcka underskottet. Inga tjänster kommer att avslutas, men vissa tjänster kommer inte förnyas efter att kontrakten går ut. Det handlar heller inte bara om undersköterskor, utan även om specialistläkar- och överläkartjänster. En minskning av handläggare och administratörer ingår också redan i sparprogram sedan tidigare. Inga åtgärder är helt utan effekter, men dessa är de som bedöms kunna genomföras utan att äventyra kvaliteten.
Vidare kommer avlastning av den befintliga personalen ske på nya sätt.
Genom den nya personalkategorin vårdnära service kommer kringuppgifter som inte är direkt vårdrelaterade att flyttas bort. Det här låter medarbetare lägga större fokus på det de är utbildade för och det ger också en effektivare verksamhet.
Vänsterpartiet pratar svepande om personalbristen, men 2018 ökade lönekostnaderna med 6,7 procent exklusive inhyrd personal. Antalet årsarbetare ökade också med 148 från föregående år.
Det finns mycket riktigt brist på personalkategorier som sjuksköterskor. Därför riktas inga sparåtgärder mot denna yrkesgrupp.
Det finns gränser för hur mycket man kan höja skatten. Nettokostnadsökningen i hela Region Uppsala var 6,8 procent förra året, högst av alla regioner i Sverige, och utan åtgärderna för en ekonomi i balans skulle 1,6 miljarder saknas i budgeten 2026. Därför vore skattehöjningar orealistiskt som en långsiktig lösning.
Neil Ormerod lyfter i Enköpingsposten 20 mars dessutom fram sex timmars arbetsdag som en möjlig lösning för Region Uppsala. Det skulle kosta 252 miljarder kronor för det offentliga varje år, om det infördes på nationell nivå enligt Reforminstitutet. Det utgör en betydande del av statsbudgeten och kan nog kosta motsvarande andel för Region Uppsala. Skulle detta ske utöver att täcka in underskottet på Akademiska och nettokostnadsutvecklingen i regionen?
Vi anser att vi behöver förbättra verksamheten i första hand med de resurser som vi redan anförtrotts med.
Långsiktigt behövs en mer effektiv verksamhet, där vi får ut mer vård av hög kvalitet för pengarna. Därför har vi tagit initiativ till ett kontinuerligt förbättringsarbete, som ska involvera samtliga på Akademiska sjukhuset och ingå som en naturlig del av arbetet. Det handlar om att bli effektivare rent logistiskt och organisatoriskt, men också om medarbetarfrågor. Sjukhuset måste bli bättre på att ta vara på kunskaper och förändringsförslag från medarbetare som har förstahandskunskaperna, man måste ha möjlighet att utvecklas i sitt yrke, samt möjlighet till en schemaläggning som fungerar – därför görs även en större översyn av hur arbetstiderna sätts.
Vi har en fantastisk resurs i våra kompetenta medarbetare. Med en effektivare organisation som förbättrar sig själv, och större anpassningar för att underlätta medarbetarnas vardag kan vi få vård som är både kostnadseffektiv och håller hög kvalitet. Vem vill inte ha det, egentligen?
Malin Sjöberg Högrell
ordförande (L) i sjukhusstyrelsen