Stefan Hanna tycker (unt.se/debatt 25/3) att Uppsala kommuns mål om 100 procent ekologisk mat är en oklok ambition i ett debattinlägg på unt.se. Hanna beskyller mig och Miljöpartiet för att inte se till närsamhällets bästa och ser det som ett problem att vi har ett globalt perspektiv. Men för Miljöpartiet är det självklart att driva en politik som är hållbar både lokalt och globalt.
Kommunfullmäktige tog 2014 målet att ekologiskt producerade livsmedel i verksamheter finansierade av Uppsala ska vara 100 procent år 2023. Jag ser ingen anledning att sänka den ambitionen.
Att maten som våra barn, unga och äldre äter ska vara fri från bekämpningsmedel, odlad utan konstgödning och med högre djurskyddskrav är viktigt av flera skäl.
Det handlar både om folkhälsa, främjande av en giftfri miljö, biologisk mångfald, rent vatten och säkrad livsmedelsförsörjning.
Efter fem års arbete med målet 100 procent ekologiska livsmedel har vi nått nästan halvvägs, till ca 50 procent. Stefan Hanna tycker att vi ska sätta stopp nu eftersom ekologiskt jordbruk kräver mer yta än konventionellt odlad mat. Något som i sin tur skulle hota matförsörjningen inte bara i Sverige utan i hela världen. Hanna menar också att målet motverkar kommunens förmåga att uppfylla sitt civilförsvarsuppdrag.
Det är sant att skördarna kan bli högre när man använder konstgödning och bekämpningsmedel. Men skillnaden är inte så stor.
Enligt en studie i tidskriften Agricultural Systems ger en ekologisk odling i höginkomstländer i snitt 80 procent av den skörd som oekologiska odlingar ger.
Däremot ser det annorlunda ut i andra delar av världen. I de områden där mer mat behövs är det vanligt att skördarna till och med ökar med ekologiska metoder. Miljontals småbrukare i Afrika, Asien och Latinamerika har övergett kemikaliejordbruket och börjat satsa på ekologiskt istället. De lyckas odla ekologiskt i kruttorr mark, med hjälp av kompostering och snillrika bevattningssystem. Det ger ofta lika stora eller större skördar, bättre betalt och lägre utgifter.
I dag produceras tillräckligt med mat i världen för att mätta alla.
Problemen handlar snarare om konflikter och vem som har makt över maten och jordarna. Att mycket mat försvinner på väg från åkern till magen är ett annat problem. I dag kastas ungefär en tredjedel av de livsmedel som produceras i världen. En stor del av matavfallet är matsvinn som hade kunnat undvikas. I FN:s Agenda 2030 har 17 globala mål antagits för en hållbar utveckling, varav ett rör ansvarsfull konsumtion och produktion.
Ett delmål är att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsumentledet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förluster efter skörd.
Det är också ett mål som lyfts fram i den svenska livsmedelsstrategin som klubbades i riksdagen 2017.
FN:s hungerexperter har ett annat råd till oss i den rika delen av världen: om vi vill göra något för alla miljontals svältande människor är det att äta mindre kött. Det är också ett bra råd när det gäller att trygga livsmedelsförsörjningen för en växande befolkning i världen. I dag användes ofantliga arealer i världen för att producera djurfoder. Arealer som i stället kan användas till att odla grödor som direkt hamnar i människors magar. Och till att återställas till skogsmark för att öka kolsänkorna i världen.
I Sverige har vi, enligt siffror från jordbruksverket, mer än fördubblat vår köttkonsumtion på 20 år. Nästan hela ökningen handlar om importerat kött. I dag ser vi att allt fler minskar sin köttkonsumtion av klimatskäl.
Om vi svenskar bara skulle äta svenskt naturbeteskött skulle det ge stora positiva klimateffekter samtidigt som vi skulle se till att hålla landskapet öppet och gynna den biologiska mångfalden.
I Sverige har vi i dag också mycket jordbruksmark som ligger i träda och skulle kunna brukas.
År 2015 togs beslut om återinförande av en planering för ett civilt försvar. Kommunernas roll och ansvar för livmedelsberedskapen i Sverige i stort har ännu inte tydliggjorts. Men när det gäller livsmedelstrygghet och kommunens och Sveriges förmåga att vid en kris förse alla med mat är det viktig att vi har ett jordbruk som är så lite beroende av insatsvaror utifrån som möjligt. Det säger sig självt att ett jordbruk som är beroende av konstgödsel, bekämpningsmedel och drivmedel producerat någon annan stans i världen blir mer sårbart. Det är det beroendet vi måste minska för att öka livsmedelssäkerheten i kommunen och i landet.
Rickard Malmström, kommunalråd (MP) med ansvar för klimat och miljö