Bredda rekryteringen

Den sociala snedrekryteringen till högre studier är stor. Därför lanserar Uppsala studentkår en kampanj för att locka elever från studieovana hem till universitet, skriver Karin Nordlund med flera.

26 september 2011 16:38

I dag presenterar Uppsala studentkår och mångfaldsbyrån ESMeralda (Elev-Student-Mångfald) webbkampanjen ?Om jag når den första grenen ??. På kampanjsajten (www.forstagrenen.se) kan intresserade högstadie- och gymnasieungdomar läsa om olika studenters val av universitetsutbildning och hur de ser på sin framtid. Genom att läsa historier om människor de kan identifiera sig med, kan ungdomar förstå att universitetsstudier kan vara något även för dem. Dessutom kan läsaren komma i direkt kontakt med studie- och yrkesvägledare på Uppsala universitet. Uppsala studentkår tror och hoppas att detta kan fungera som en brygga mellan grundskola och universitet.

För många kanske det är självklart att universitetsstudier är till för alla, oavsett bakgrund. Men för många människor ter sig inte högre utbildning som en självklar del av framtiden, utan som något som gäller för andra. Därför behövs det informationsinsatser, både för att visa hur man går till väga för att ansöka och antas till sin drömutbildning, men även för att skapa en grogrund för att våga drömma.

Genom studier kan människor utvecklas, skapa nya vänskapsband och få nya erfarenheter. Kunskap och utbildning ökar också individers möjligheter och frihet, och inte sällan är utbildning en viktig förutsättning för att få ett arbete. Alla människor måste eller bör inte studera på högskole- eller universitetsnivå, men däremot måste möjligheten att påbörja och slutföra högre studier finnas för samtliga. Genom rådande lagar och förordningar är det så redan i dag. Men i praktiken ser det annorlunda ut.

Bland högskolenybörjarna under 35 läsåret 2009/2010 var det 34 procent som hade minst en förälder som studerat tre år eller längre på universitet eller högskola. Om rekryteringen till högskolor och universitet skulle motsvara fördelningen bland svenska medborgare mellan 19 och 34 år, skulle denna siffra ha varit 23 procent. Skillnaden mellan fördelningen inom högskolor och universitet och den i befolkningen är förvisso ett grovt mått på snedrekrytering, men likväl är det tydliga siffror som visar på att universitet och högskolor inte attraherar personer från studieovana hem i samma utsträckning som personer med akademisk bakgrund.

Statistik som inte bara innefattar högskolenybörjare med föräldrar som studerat tre år eller längre inom högskolan, utan även de med föräldrar som läst färre än tre år på högskola eller universitet, visar att hela 57 procent av högskolenybörjarna läsåret 2009/2010 kom från akademiska hem.

Det är viktigt att jobba med breddad rekrytering för att åstadkomma en så hög utbildningskvalitet som möjligt, och för att högre lärosäten inte får upplevas som föråldrade och exkluderande. Vår uppfattning är att studenter med olika erfarenheter och perspektiv höjer kvaliteten på universitetet. Och ur ett rättviseperspektiv ter det sig rimligt att skattemedel ska komma hela befolkningen till godo. Näringslivet och den offentliga arbetsmarknaden efterfrågar både utbildning och mångfald. Bara en sådan kombination kan möta samhällsutmaningarna som de faktiskt ser ut. Det finns således både rättvise- och kvalitetsskäl till att universitet och högskolor ska arbeta med breddad rekrytering. Det lönar sig ? för alla.

Karin Nordlund

ordförande Uppsala studentkår

Rose-Marie Widlund

ESMeralda-koordinator

Mikael Landsten

jämlikhetsansvarig Uppsala studentkår

UNT 27/9 2011

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!