Begränsa vetorätten

Vetoländerna borde förbinda sig att endast använda vetot i FN:s säkerhetsråd när deras egen suveränitet och säkerhet är hotad, skriver Daniel Kjellén och Viktor Sundman i The Challenge Group.

23 oktober 2015 10:23

Vetot i Förenta nationernas säkerhetsråd leder till att konflikter förlängs, att globala problem inte får någon lösning och att människor lider. Därför är det viktigt att vetorätten på något sätt begränsas. Vi föreslår att vetostaterna själva avsäger sig rätten till veto, utom i undantagsfall.

När vi i The Challenge Group i dag mottar Uppsala Fredspris för vår kampanj Stop Illegitimate Vetoes är det för att vi arbetar med att synliggöra konsekvenserna av vetot i säkerhetsrådet.

Vi är stolta över att ta emot priset för vår kampanj. Vi arbetar med att uppmärksamma vilka konsekvenser vetot har, och vi föreslår en förändrad användning av vetot som kan leda till ett mer effektivt säkerhetsråd.

I dag firar också Förenta nationerna sjuttio år. Den 24:e oktober 1945 bildades det som skulle bli det främsta forumet för det internationella samfundet. FN är överlag en bra uppfinning, som har lett till många värdefulla framsteg. Samtidigt brottas organisationen med många problem. Det viktigaste är frågan om vetot i säkerhetsrådet. Vetot stoppar FN från att agera när det behövs.

Fem länder – USA, Kina, Ryssland, Storbritannien och Frankrike – har en permanent plats i FN:s säkerhetsråd och ett tillhörande veto. Det ger dem möjlighet att på egen hand stoppa resolutioner från att antas. Även om alla andra länder röstar för en resolution faller den om någon av de permanenta medlemmarna så önskar. Denna makt var ett villkor för att andra världskrigets segermakter skulle skriva under stadgan och bli medlemmar i organisationen. Utan dessa stormakter hade FN sannolikt inte existerat i dag.

Vetot har dock inneburit att dessa stater hindrar FN från att utföra sitt syfte. Efter kalla kriget slut har 35 veton lagts. Samtliga av dessa har lagts av USA, Kina och Ryssland. Efter en granskning av det senaste kvartsseklets veton blir det tydligt att vetona sällan har något att göra med innehållet i resolutionen i sig. Istället handlar det om att staterna skyddar sina allierade eller att de plockar politiska poäng. Vi kallar dessa veton illegitima.

Konsekvensen av illegitima veton är att krig och konflikter har fått fortgå utan att det internationella samfundet kunnat göra det som behövts. Konflikterna i Mellanöstern och Ukraina är tydliga exempel på hur vetot är ett ödesdigert verktyg för de permanenta medlemmarna. Miljontals människor har förlorat sina liv eller tvingats fly, och detta trots att FN:s syfte är att förhindra konflikter och upprätthålla fred.

Vårt förslag till förändring innebär att vetoländerna förbinder sig att endast använda vetot när deras egen suveränitet och säkerhet är hotad. På så sätt skulle vi få till en nyttig demokratisering av säkerhetsrådet, samtidigt som antalet skadliga veton skulle minska.

Om vetorätten begränsades skulle det bli viktigare för den stat som lägger fram ett resolutionsutkast att förankra sitt förslag i rådet. Fler av rådets medlemmar skulle ha ett intresse av att delta i resolutionsskrivandet och skulle därför också kunna acceptera resultatet. Poängen med att lägga fram dödsdömda resolutioner som tjänar som politiska slagträn försvinner, och mer livskraftiga resolutioner blir berättigade. När en resolution kan gå igenom även om en vetostat är emot det öppnar det upp rådet för fler möjligheter till att reagera inför kriser och konflikter.

Vårt förslag borde också vara acceptabelt för rådets fem permanenta medlemmar. Förslaget innebär att samtliga vetostater samtidigt avsäger sig rätten i de fall vi nämnt samtidigt. Ingen av staterna ska därför behöva oroa sig för att någon annan stat utnyttjar att man själv begränsar sin användning av vetot före de andra i rådet. Inte heller kan de permanenta medlemmarna argumentera för att vetot behövs annat än i de fall då den egna statens säkerhet eller suveränitet är hotad.

Om säkerhetsrådet kunde samarbeta mer skulle omvärlden kunna reagera på kriser och lösa konflikter långt mer effektivt än i dag. Om vetot begränsades skulle samarbete premieras med fler möjligheter för en vetostat att driva sin politik och få inflytande. En ovilja att samarbeta skulle i stället innebära marginalisering, eftersom regeln om ”ett land – en röst” gäller i säkerhetsrådet.

I dag är det sjuttio år sedan FN grundades. Sedan dess har organisationen hyllats och kritiserats. Säkerhetsrådets oförmåga att agera är en av anledningarna till kritiken, och vetot är nyckeln till problemet.

Därför är det hög tid att stoppa illegitima veton.

Daniel Kjellén, ordförande i The Challenge Group

Viktor Sundman, kassör i The Challenge Group

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!