År 2023 domineras våra liv allt mer av daglig digital kommunikation. Internet har blivit den plats där vi numera naturligt umgås med vänner och familj. Det är också en plats på vilken vi arbetar, finner kärleken, eller bråkar öppet om det mesta. Det är just därför protesterna vuxit sig starka mot EU-kommisionär Ylva Johanssons (S) övervakningsbebis Chat Control, som oavkortat skulle eliminera vårt digitala privatliv helt och hållet. Vi har precis sett en bred majoritet i Europaparlamentet förkasta Johanssons ömkliga förslag. Nu måste vår svenska regering också följa efter.
Rent konkret innebär Johanssons förslag att privata företag tvingas att övervaka och filtrera precis all vår digitala kommunikation, inklusive privata meddelanden, chattar och e-post. Din privata data ska sedan, utan förevändning, kunna överlämnas till både myndigheter och stat. Med andra ord kastas, med berått mod, allt vad säker och krypterad kommunikation heter bort. Det är helt enkelt inte värdigt, eller ens förenligt, för ett land som håller epitetet ”rättsstat” så högt.
Dessutom är Johansson lagförslag på Chat Control ineffektivt och riskabelt. Algoritmerna som används för att övervaka kommunikationen är långt ifrån perfekta. I stora datamängder uppstår alltid skenträffar, vilket innebär att oskyldiga människor felaktigt kommer att anklagas för brott. Detta kan förstöra människors liv och skapa en farlig förtroendeklyfta mellan medborgare och myndigheter, underordnade en stat som för närvarande staplar det ena repressiva lagförslaget efter det andra.
Slutligen innebär Johanssons förslag ett farligt steg mot ytterligare censur och massövervakning. När företag, myndigheter och hela stater väl har verktygen på plats att övervaka vår kommunikation, vilka garantier har vi att denna möjlighet inte kommer att missbrukas? Det är naivt att tro att sådana omfattande befogenheter inte kan missbrukas i syfte att övervaka exempelvis politiska motståndare, opinionsbildare, journalister eller samhällsorganisationer. Det finns, tyvärr, gott om tragiska exempel ute i världen.
Piratpartiet har genom vår tyska ledamot Patrick Breyer fått Europaparlamentet att anta en mer balanserad, effektiv och - framförallt - frihetlig strategi. Nu har det blivit dags för vår svenska regering att bekänna färg! Kommer den fortsätta att vackla i frågan, eller är regeringen beredd att gå ut och erkänna att Piratpartiet och Europaparlamentet har rätt, och att Ylva Johansson har fel, i frågan om hur vi bäst ska skydda barn på nätet samtidigt som vi bevarar våra digitala rättigheter?