Vintertid här blir sommartid där...

Vilka är normen när forskarna talar om "negativ inverkan" av sommartid? Folk med samma klocktid på olika breddgrad kan ju ha helt olika ljusförhållanden, skriver Allan Gut.
Vilka är normen när forskarna talar om "negativ inverkan" av sommartid? Folk med samma klocktid på olika breddgrad kan ju ha helt olika ljusförhållanden, skriver Allan Gut.

Hur påverkas folk på orter på samma breddgrad men med olika geografisk tid, men där klockorna visar samma tid? skriver Allan Gut.

Debatt 16 november 2019 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Söndagen den 27 oktober, på eftermiddagen, kände jag mig plötsligt nedstämd när jag noterade att det var mörkt ''redan nu''. Snabbt insåg jag att det berodde på att vi just skiftat till normaltid. 

 

Tänk ändå vad skönt med sommartid då det inte blir mörkt (fullt) så tidigt ...



Den 17 oktober hävdade två sömnforskare i Dagens Nyheter att ständig sommartid skulle ha negativ påverkan på människor på ett sätt som permanent vintertid (normaltid) inte har. ''Det finns inga studier på området som visar vilka effekter ...'', säger en av dem. ''Personligen tycker jag det mesta talar för ständig normaltid ...''.
De motiveringar som framförs är att ständig sommartid ger mörkare morgnar som leder till ökad (risk för) depression. 

 

Personligen tycker jag, som sagt, att ljusare kvällar borde minska risken för depression.



Den 26 oktober hänvisar nio forskare på DN debatt till två forskningsrapporter och nämner betydelsen av dagsljusexponering, hormoner, ljuskänsliga celler i ögat, mm. Det framhålls även att rubbande av dygnsrytmen skapar negativa effekter i kroppens biologiska system. Detta gäller alltså om man har två sorters tider. Men, hur blir det om man har samma tidsslag året runt?  
Forskarna anser att det finns för- och nackdelar med bägge varianter, men att data sammantaget pekar mot att ljusa morgnar är att föredra framför mörka.



En fråga som inställer sig rör hur det förhåller sig med orter som ligger på olika longituder, som alltså har olika geografisk tid, men där klockorna visar samma tid.

 

Jorden är uppdelad i 360 grader, dygnet i 24 timmar, och därmed i 15 grader per timme. Det innebär att när klockan är 12 i Greenwich är den geografiskt/lokalt 13 längs longitud 15, 14 längs longitud 30, och så vidare. Speciellt är den geografiska (''verkliga'')  tiden då 13 i Örebro, men 13.10 i Stockholm.

 

Om vi jämför longituderna i Bergen och Stockholm skiljer det, omräknat i geografisk tid, 52 minuter, alltså nästan en timme.

 

Men klockorna visar samma tid. Det betyder, grovt räknat, att Stockholmarna vintertid lever i Bergensk sommartid. Är Stockholmarna mer depressiva än Bergenborna? Har de fler arbetsplatsolyckor, ökad förskrivning av psykofarmaka och fler felbehandlingar på sjukhus (per capita)? Och, om så är fallet, beror det på  tidsfaktorn?



Ett annat exempel är Haparanda och Torneå som ligger alldeles intill varandra, men där Torneå ligger en timme före Haparanda.

 

Torneåborna lever alltså vintertid i Haparandas sommartid. Sommartid är det dubbelt värre. 

 

Samma frågor söker motsvarande svar. I Baltikum levde man före murens fall i Moskvatid (2 timmar mer än Stockholm).

 

Numera har man samma tid som i Finland.
Har depressionsfrekvenser, med mera, sjunkit där sedan dess? Och i så fall på grund av tidsförändringen? 

Ämnen du kan följa