Äntligen har den svenska skolans kvalitetsbrister kommit högt upp på den politiska dagordningen. Flera utredningar har tillsatts som syftar till att komma till rätta med brister i det svenska skolsystemet. Det handlar om betygsutredningen som leds av professor Magnus Henrekson och Friskoleutredningen under ledning av Joakim Stymne.
De har ett viktigt arbete framför sig. Skolor av hög kvalitet är helt avgörande för hur Sverige som land ska klara sig i framtiden. Det är dock ett grundläggande problem med svensk skola att det saknas ett objektivt kvalitetsmått för bedömning av hur bra skolor fungerar. Det försvårar myndigheternas bedömningar, men kanske allra mest försvårar det för de familjer som ska välja skola åt sina barn.
I sin regeringsförklaring var statsminister Ulf Kristersson (M) tydlig med att kvaliteten i svensk skola ska höjas. Men för att höja kvaliteten i svenska skolor behöver vi kunna mäta kvaliteten med hjälp av ett objektivt kvalitetsmått. Det är därför bra att det ingår i de tilläggsdirektiv som Stymne fick av regeringen när han tog över som utredare av friskolesystemet. Ett sådant kvalitetsmått har vi inom Internationella Engelska Skolan länge efterfrågat, och i stället för att vänta på att politikens kvarnar skulle mala färdigt har vi som så många gånger förut valt att gå vår egen väg.
Redan 2016 gav vi i uppdrag åt Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro Universitet och knuten till Institutet för Näringslivsforskning och skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid London School of Economics att utvärdera våra skolor utifrån det mått som de kallar förädlingsvärde.
Förädlingsvärdet syftar till att mäta den förändring av elevers prestationer som kan tillskrivas skolan. Förädlingsvärdet räknas fram utifrån resultaten på nationella prov i årskurs 6 och årskurs 9 i de tre kärnämnena engelska, matematik och svenska. För att ytterligare säkerställa att förädlingsvärdet fångar skolkvalitet tar beräkningarna även hänsyn till flera bakgrundsvariabler, bland annat elevernas och föräldrarnas födelseländer samt föräldrarnas inkomster och utbildningsnivå. Fokus hamnar därmed på skolans bidrag till elevernas framsteg under skolgången.
För att komma till rätta med låga kunskapsnivåer, och för att kunna se vilken typ av undervisning som fungerar väl, behövs ett objektivt sätt att mäta skolkvalitet, och där menar vi att förädlingsvärdet är en bra början. Med centralt rättade nationella prov och nationella prov även i årskurs 1 och mer utvecklade nationella prov i årskurs 3, skulle förädlingsvärdet kunna beräknas för hela grundskolan. Det skulle ge värdefull information till både skolpersonal, föräldrar och myndigheter.
Förädlingsvärdet är ett mått på skolans bidrag till elevernas kunskapsutveckling och behöver förstås kompletteras med andra mått på skolans verksamhet, till exempel trivsel och skolans fostrande roll, sådant som utvecklar elevernas sociala kompetens, självförtroende och framtidstro, vilket också är viktiga inslag i skolans uppdrag. Därför behöver det systematiska kvalitetsarbetet precis som i dag även omfatta regelbundna enkäter med elever, föräldrar och skolpersonal.
Först när det finns objektiva, mätbara underlag för bedömning av skolkvalitet kan vi veta vilka åtgärder som behöver sättas in för att höja kvaliteten i svenska skolor, oavsett var i Sverige de ligger och oavsett driftsform.