Försvarsminister Peter Hultqvist försöker ge sken av att de försvarssamarbeten som Sverige har med andra länder kan ersätta ett svenskt Natomedlemskap. Den argumentationen blir allt mer ihålig. Det som har hänt i Ukraina har med all önskvärd tydlighet visat att det bara är fullvärdiga Natomedlemmar som kan räkna med militärt stöd vid ett krig. Länder som Ukraina och Sverige som bara är partnerländer till Nato kan inte räkna med att Nato kommer att ingripa och hjälpa oss.
Vid en presskonferens nyligen tvingades försvarsministern själv erkänna detta faktum. En reporter frågade Hultqvist om något land, till exempel Finland eller Storbritannien, skulle skicka soldater till Sverige om vi skulle angripas. ”Vi har inte försvarsgarantier på det sättet” svarade försvarsministern. Det är precis så det ligger till. Sverige är inte en del av Natos kollektiva försvar och har därför inte försvarsgarantier.
Inte ens vårt täta samarbete med Finland innehåller försvarsgarantier. EU-samarbetet och artikel 42.7 om stöd till medlemsländer vid kris och krig går heller inte att jämföra med den hårda säkerhet som Nato kan leverera. EU har inte de militära resurser eller den gemensamma planering som Nato har.
Det som gör problemet än mer slående är att Sveriges försvarsplanering utgår från att Sverige ska få hjälp från Nato om Ryssland skulle angripa oss. De nya regementena i Falun och Sollefteå/Östersund upprättas just för att förstärka områden och vägar som är centrala för att kunna ta emot hjälp från Nato via Norge.
Peter Hultqvist sa själv följande angående placeringen av de nya regementena: ”Det är klart att detta är kopplat till ett stöd från västsidan – det är väl ingenting att hymla om. Det är en del i vår planering.” Det är bra att Sveriges försvar stärks och nya förband kommer på plats oavsett, men har vi inte försvarsgarantier från Nato kan vi aldrig veta om stödet västerifrån verkligen kommer.
Argumenten för ett svenskt Natomedlemskap är starka och allt fler i den svenska befolkningen och bland politikerna är för att vi ska gå med i Nato. Rysslands invasion av Ukraina och de ryska hot och krav som riktas mot andra länder inklusive Sverige innebär ett helt nytt säkerhetsläge där vi behöver ingå i Nato för att på allvar kunna öka vår säkerhet.
Som Natomedlem skulle Sverige dela solidariska försvarsgarantier med 30 andra länder, kunna ha en gemensam försvarsplanering och få sitta med vid bordet när viktiga beslut som påverkar Sveriges säkerhet tas. Händelserna den sista tiden understryker också Natos helt centrala roll för Europas säkerhet. Det är också moraliskt rätt att ingå i den viktigaste organisation som i dag står upp för demokrati och solidaritet mot de ryska angreppen och hoten.
Sverige behöver ha en nära dialog med Finland om ett Natomedlemskap. Vår säkerhet är kopplad till Finlands och deras till vår. Därför vore det bästa om Sverige och Finland kunde gå med samtidigt. I Finland finns nu en mycket tydlig process där det först tas fram en analys med för- och nackdelar av ett Natomedlemskap. Analysen bereds sedan av den finska riksdagen som lämnar rekommendationer inför det slutgiltiga beslutet.
I Finland går utvecklingen mycket fort just nu, och beslut kommer att fattas inom kort. Det finns ett starkt stöd i opinionen för ett finskt Natomedlemskap och allt fler politiker från partier över hela skalan är positiva till ett medlemskap. Finland ska också ha fått besked om att landet får stöd från Natoländer under det att en finsk ansökan behandlas av organisationen.
Moderaterna kommer vara mycket tydliga gentemot regeringen i den motsvarande svenska processen. Sverige behöver gå med i Nato så snart som möjligt. Nu måste alla Sveriges partier lägga egenintresset åt sidan och se till landets bästa.