Vi välkomnar dialog om genusforskningens innehåll

Replik till "Så styr genusideologin vid Uppsala universitet" i UNT 19/8.

Vi välkomnar alla som är intresserade av genusforskning att ta del av det arbete vi gör, skriver Helena Wahlström Henriksson, Anita Hussénius och Margaretha Fahlgren.

Vi välkomnar alla som är intresserade av genusforskning att ta del av det arbete vi gör, skriver Helena Wahlström Henriksson, Anita Hussénius och Margaretha Fahlgren.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Debatt2020-09-06 02:44
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

Den bild av genusvetenskapen vid Uppsala universitet som presenteras av Arpi och Wyndhamn stämmer inte med verkligheten. Centrum för genusvetenskaps forskare samarbetar för närvarande med flera olika vetenskapsområden och ämnen, bland annat naturvetenskap och medicin, och detta främjar forskningen inom såväl genusvetenskap som andra ämnen. Vi välkomnar alla som är intresserade av genusforskning att ta del av det arbete vi gör, antingen genom våra öppna populärvetenskapliga presentationer, eller genom våra vetenskapliga presentationer, seminarier, och publikationer. Vi välkomnar också seriös dialog om forskningens innehåll och former.

Helena Wahlström Henriksson, professor i genusvetenskap och föreståndare Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet

Anita Hussénius, docent i kemi, forskare och tidigare föreståndare Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet

Margaretha Fahlgren, seniorprofessor i litteraturvetenskap och tidigare föreståndare Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet

Slutreplik

Helena Wahlström Henriksson, Anita Hussenius och Margaretha Fahlgren välkomnar seriös dialog om forskningens innehåll och former. Det är glädjande nyheter. Vi har gång efter annan uttryckt vår starka önskan till samtal, där också genusteorins grundpremisser synliggörs och prövas.   

Kanske kan Wahlström Henriksson, Hussenius och Fahlgren vid detta tillfälle berätta på vad sätt den bild vi ger av genusvetenskapen alls inte stämmer med verkligheten. Detta framgår nämligen inte av den korta repliken. Är det professor Dan Larhammars beskrivning av erfarenheterna av strandade samarbete med genusvetare som inte uppbär sanningsvärde? Eller är det professor Maxime Zabzines återgivning av riggade rekryteringsprocesser i den egna verksamheten som brister i trovärdighet? Ljuger professor Sten Widmalm när han, utifrån sin forskning, talar om hur den akademiska friheten begränsas till följd av politisk styrning?

I vår granskning finns fler exempel, fler vittnesmål om likartade företeelser. Det är röster från forskningsråd, politik och akademi som berättar hur genusvetenskap och genusteori fått en särställning av den politiska makten. Genusdoktrinen har blivit de andra disciplinernas överrock. 

De som upprepat duckat våra frågor är personer på positioner som dirigerar den omställning vi beskriver. Personer som storligen investerat i att upphöja genusdoktrinens verklighetsbeskrivning till sanning med stort S. Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella Sekretariatet för genusforskning och tidigare expert i regeringens jämställdhetsgrupp. Lena Ag, generaldirektör vid Jämställdhetsmyndigheten. Anna Wahl, värdegrundsrektor vid KTH. Ingen av dem har ännu känt sig manade att delta i dialog om forskningens innehåll och former.

Just därför syns inbjudan från Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet som ett efterlängtat genombrott. Äntligen! Vi kommer!