Tre debattörer kritiserar i UNT 4/2 sparåtgärderna på Akademiska sjukhuset, och frågar vilken analys dessa grundar sig på. Den analysen presenterades i augusti 2019, och visar att de ökande kostnaderna inte lett till ökad produktivitet. Utifrån den står det också klart att sparåtgärderna är nödvändiga för att nå en ekonomi i balans.
I artikeln menar de att den höga belastningen på vården gör sparåtgärderna orimliga. Man frågar sig vilka konsekvenserna blir, och efterfrågar en analys över kostnadsutvecklingen de senaste sju åren.
En sådan analys har gjorts. Den presenterades i augusti 2019 och ingår i Region Uppsalas plan för långsiktigt hållbar ekonomi. I den ingår kostnadsutveckling på olika områden, analys av förändringar av behov och volymer samt olika scenarion för utvecklingen framåt.
Analysen visar att vi har haft en sjunkande produktivitet i vården, trots ökande kostnader. Samtidigt har det totala antalet medarbetare ökat, men inte tillräckligt i bristområdena.
En betydande andel av kostnaderna utgörs av lokaler. Regionens hus tillkom 2016. Lejonparten av de 7,7 miljarder som regionen har investerat år 2012-2018 utgörs dock av de delar som ska utgöra framtidens Akademiska sjukhus. Det handlar till exempel om ingång 100, nybyggnation av Psykiatrins hus, renovering av byggnad B14 och A1, om- och tillbyggnationer av Rudbeck 3 och 4 i Gluntenområdet, och utöver det parkeringsgaraget vid Akademiska samt regionbussdepån i Fyrislund. Kostnader bör alltid diskuteras och hållas begränsade, men livslängden för flera tekniska installationer löpte ut liksom möjligheten att hålla de gamla lokalerna ändamålsenliga, och verksamheterna måste ha lokaler.
Den största posten är dock personal. Antal medarbetare har inte ökat mest där behoven är störst. Administrativ personal, ledning och handläggning har ökat med 30 procent, och då räknas inte de medicinska sekreterare som ska avlasta vårdpersonalen. Samtidigt råder brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Sparåtgärderna berör inte medarbetare i bristyrkena.
Sjukhusstyrelsen arbetar för att förbättra styrningen av Akademiska sjukhuset. Vi är överens om att den måste bli bättre så att vi får bättre prognoser. Detta är nödvändigt för att rätt kunna prioritera var resurserna ska läggas. Kostnaderna kan inte öka på alla områden, vi måste kunna sätta upp och följa en prioritering utifrån var behoven är störst. Vi måste säkra en hållbar ekonomi. Skattehöjning kan aldrig vara en lösning när grundproblemet med ohållbar kostnadsutveckling består. Vi kan inte leva över våra tillgångar
Hur ska vi då lösa problemen? Till att börja med sker inga sparåtgärder på medarbetare i bristyrken. Vi behöver fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, och framför allt behålla dem vi har. Därför måste vi förbättra vår förmåga som arbetsgivare. Något som kan bidra till det är bytet av arbetstidsmodell, då den tidigare var impopulär bland medarbetarna.
Vi behöver även stärka primärvårdens kapacitet för att flytta vården närmare människorna. Detta sker genom reformen Effektiv och nära vård, som bland annat kommer innebära inrättandet av vårdcentrum och flyttar ut delar av vården från Akademiska, vilket kan få bort flaskhalsar
Vården ska hålla både idag och imorgon. Sparåtgärderna som tagits fram med sjukhusledningen behövs för att nå en ekonomi i balans. För att nå långsiktig framgång krävs avvägningar mellan sparåtgärder och verksamhetens behov nu. Det är rätt riktning för en sjukvård med hög kvalitet nu och i framtiden.