Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär. Det avspeglas också i ökad förskrivning av antidepressiva mediciner bland barn och unga. Under de senaste tjugo åren har självmordstalen i Sverige minskat med cirka 0,4 procent per år, men inte bland åldersgruppen 15-24 år där talen tvärtom ökat med cirka 1 procent per år. Efter ett coronaår med distansundervisning, färre sociala sammanhang och inställda idrotts-och fritidsaktiviteter finns en stor risk att den psykiska ohälsan ökar ytterligare bland unga. Politiken på alla nivåer behöver ta utvecklingen på allvar och vidta åtgärder både för att förebygga psykisk ohälsa och ge stöd till de som är drabbade här och nu.
För att veta vad som behöver göras för att förebygga psykisk ohälsa är det viktigt att få svar på frågan varför den uppstår. En utredning av Folkhälsomyndigheten från 2018 menar att det är troligt att brister i skolans funktion liksom press på grund av de ökade kraven på arbetsmarknaden har lett till ökad psykisk ohälsa. Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet. För att förebygga psykisk ohälsa är det därför viktigt med en jämlik skola som ger alla elever rätt stöd för att klara skolgången. SSU Uppland föreslår följande åtgärder för att förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar:
– Skolor bör i högre utsträckning samordna inlämningar och prov i samtliga skolämnen. På så sätt skulle arbetsbördan för eleverna bli jämnare och lättare att hantera, istället för att behöva plugga till flera prov samma vecka och bli överväldigad av kraven.
– Inför psykiska hälsokontroller i elevhälsan. Precis som att man genomför fysiska hälsokontroller där man mäter och väger sig bör också alla elever få frågan om hur man mår. På så sätt kan vi fånga upp elever som är i riskzonen och sätta in rätt åtgärder i tid.
– Öka tryggheten på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Att ha en otrygg anställning och ett osäkert hyreskontrakt ökar stressen eftersom ett jobb och en bostad är grundfundament för ett fungerande liv.
SSU Uppland föreslår följande åtgärder för att hantera den psykiska ohälsan bland unga här och nu:
– Stärk elevhälsan och kompetensen på ungdomsmottagningar för att avlasta barn-och ungdomspsykiatrin.
Barn-och ungdomspsykiatrin är högspecialiserad vård som ska ges för de med allvarlig psykisk ohälsa. Idag får allt för många unga vänta allt för lång tid för att få hjälp vilket kan leda till ödesdigra konsekvenser. Genom att stärka elevhälsan och kompetensen att bemöta psykisk ohälsa bland ungdomsmottagningar kan vi avlasta BUP.
– Digitalisera elevhälsan och psykiatrin.
Många unga kan känna att det är en hög tröskel att ta sig till skolkuratorn eller psykiatrin på ett fysiskt besök. Ett videosamtal kan sänka den tröskeln och bör därför i högre utsträckning erbjudas som en väg in.
– Alla kommuner bör ha en plan för suicidprevention.
Det är viktigt att alla kommuner aktivt jobbar med att motverka självmord bland unga men också följa upp vad som har gått snett när ett självmord har skett så att man kan vidta åtgärder för att det inte sker igen.
Med dessa åtgärder kan samhället ta steg för att både förebygga och motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. För att alla unga ska må bra och uppnå sin fulla potential.