Coronapandemin slår obarmhärtigt mot rese-, besöks- och transportnäringen. Företagen möter en påfrestande vardag i sina försök att rädda arbetstillfällen när alla intäkter försvunnit. I kölvattnet ser vi nu stora varsel och uppsägningar. Luftfartsverket, Swedavia och flygbolagen har varslat många tusen anställda i Sverige. I nästa led drabbas alla de företag som är beroende av flygtrafiken för sina intäkter. Sommaren på Arlanda flygplats, en tid då många unga normalt skulle få sitt första jobb, kommer att bli mycket annorlunda.
Men även coronakrisen har ett slut och vi behöver blicka framåt. När ekonomin och arbetsmarknaden ska återhämta sig krävs fungerande transporter med alla trafikslag. För kryssningsindustrin, turistbussbranschen, taxiföretag, nöjesfält, hotell och restauranger i hela Stockholmsregionen måste flyget på Arlanda fungera. För kommunerna runt Arlanda betyder god tillgänglighet starkare ekonomisk tillväxt, fler arbetstillfällen och bostäder.
Tillsammans uppmanar vi därför regeringen att:
Undvika en avgiftschock 2021. Arlanda finansieras av flygplatsavgifter och kommersiella intäkter. Allt talar nu för ett katastrofalt ekonomiskt läge och minskade intäkter till följd av coronapandemin. Som långsiktig ägare bör regeringen därför agera ansvarsfullt för att undvika kraftigt höjda avgifter nästa år. Swedavias ekonomiska mål måste anpassas efter krisen och de flygbolag som fortfarande trafikerar Arlanda.
Säkerställa Arlandas konkurrenskraft. Konkurrensen mellan storflygplatserna i Norden kommer att skärpas ytterligare och arbetstillfällen står på spel. Regeringen bör därför tillse att flygbolagen har goda ekonomiska villkor och Arlanda en tillfredställande omkringliggande infrastruktur med väg- och järnvägsförbindelser.
Kraftsamla för Arlandas ruttutveckling. Stockholm har inte råd att ligga i lä när konkurrensen om nya flyglinjer intensifieras. Regeringen bör därför redovisa Arlandarådets slutrapport och tillsätta en Arlandaförhandling.
Arlanda välkomnar hela världen till Sverige. Flygplatsen är också avgörande för den lokala arbetsmarknaden med 17 000 sysselsatta och hem för 600 företag. Som en direkt konsekvens av flygplatsverksamheten sysselsätts 50 000 personer inklusive taxiförare, restaurangpersonal och många andra yrkeskategorier. Flygplatsen är en motor för besöksnäringen. Drygt 60 procent av alla utländska gästnätter i Sverige kan tillskrivas flyget. En direkt länk finns mellan nya flyglinjer och ökad turism från utlandet.
Redan före coronakrisen var Arlandas trafikutveckling bekymmersam. På två år har Stockholm mist elva direktlinjer till USA och Asien. Varje indragen flyglinje innebär färre besökare till hotell och restauranger vilket medför uteblivna intäkter och förlorade arbetstillfällen. För näringslivet kan en enda interkontinental direktlinje medföra upp till 600 miljoner kronor i utländska direktinvesteringar. Trenden måste vända.
Flyget svävar nu i stor osäkerhet. Coronakrisen kommer att medföra en strukturomvandling inom transportsektorn. Flygbolagen går igenom stålbad och i många fall krymper de sina linjenät och flygplansflottor. Ett troligt scenario är att konkurrensen mellan Europas storflygplatser intensifieras till följd av krisen. Flyglinjer på Arlanda som nu är pausade kommer inte nödvändigtvis att återupptas.
Arlanda har en avgörande betydelse för Sveriges ekonomi och för grannkommunerna är flygplatsen betydelsefull för arbetsmarknaden. Regeringen bör därför nu planera för flygets återstart efter coronakrisen och tillse att Arlanda har goda konkurrensförutsättningar.
Vi anser också att en hållbar besöksnäring och turism kan snabbstarta regionens ekonomiska återhämtning. Sysselsättningstillväxten i besöksnäringen har varit stark under 2000-talet och många unga och utlandsfödda finner jobb i sektorn. Stockholmsregionen har aldrig tjänat på isolationism. Ett hållbart och konkurrenskraftigt flyg lyfter oss.
Det är därför av yttersta vikt att regeringen nu tillsammans med berörda parter börjar planera för Arlandas roll i den ekonomiska återhämtningen.