Vi har just firat jul och nyår och tusentals människor har besökt någon av Uppsala läns alla kyrkor. Precis som vanligt har man varit med på en julkonsert, skolavslutning, midnattsmässa eller bara smitit in en stund för för att komma ifrån stressen. Så här har det sett ut i århundraden i vårt land och hela västvärlden. Då är det kanske svårt att tänka sig att kristna är världens mest förföljda religiösa grupp. Men det är så det ser ut - och Sverige kan och bör agera för att ändra på det.
En rapport som gjorts på uppdrag av utrikesminister Jeremy Hunt och brittiska UD uppskattar att en tredjedel av världens 2,3 miljarder kristna utsätts för religiös förföljelse. Rapporten visar att många religiösa grupper lider av olika slags förföljelser runt om i världen, men att den kristna är den mest förföljda gruppen av alla.
Rapporten, som presenterades i höstas, är en del av en utredning som leds av den anglikanske biskopen Philip Mounstephen, och hävdar att kristenheten riskerar att helt ”raderas ut” från delar av Mellanöstern där människor systematiskt dödas eller tvingas att fly på grund av sin kristna tro.
Biskop Mounstephen skriver att de empiriska beläggen visar ”inte bara på spridningen av anti-kristen förföljelse utan också att den blir allt svårare”. Biskopen drar slutsatsen att nivån och arten av förföljelserna nu i flera regioner ”kommer nära den internationella definition av folkmord som FN använder”.
Kristendomen står inför risken att helt raderas ut i stora delar av Mellanöstern, där den samtidigt har sina äldsta rötter. I Irak till exempel har antalen kristna minskat från 1,5 miljoner år 2013 till mindre än 120 000 i år.
Vad kan Sverige göra? Kristdemokraternas uppfattning är att den svenska regeringen med utrikesminister Ann Linde i spetsen ska ta initiativ till en FN-resolution om staters skyldighet att skydda religiösa minoriteter. Det är dessutom hög tid för Sverige att villkora handelsavtal och biståndsprojekt samt att verka för skarpa internationella sanktioner gentemot de stater som tillåter förföljelsen.
Den senaste tiden har dock visat att fler åtgärder måste vidtas, både inom FN och hemma i Sverige.
Till följd av den turkiska offensiven i norra Syrien uppskattar FN att hundratusentals människor tvingats lämna sina hem. TV-kanalen CBN har varit i kontakt med flera av de kristna syriska flyktingarna och menar att kristna syrier på flykt diskrimineras och blockeras från att få hjälp på grund av muslimska medarbetare vid FN:s flyktingorgan UNHCR. Kristna flyktingar vittnar om ”förföljelse och hån” och det kommer vittnesmål om att de blir ”skrattade åt, hotade och tillsagda att de inte borde ha lämnat islam för kristen tro”. Det diskuteras nu om detta kan vara förklaringen till varför en så liten andel av flyktingarna som kommer till USA och Storbritannien är kristna. Om så är fallet är det både förfärligt och skandalöst.
Sverige behöver säkerställa att FN går till botten med dessa anklagelser om diskriminering och trakasserier mot kristna flyktingar. FN måste se över vilka medarbetare man använder sig av och säkerställa att förföljelse av kristna inom ramen för FN-systemet inte förekommer under några som helst omständigheter.
Svenska myndigheter har också en hemläxa att göra. Vi i Sverige måste säkerställa att kristna flyktingar som sökt sig till vårt land får en rättvis och opartisk prövning.
En afghansk man som lämnat islam och konverterat till kristendomen ansökte nyligen om asyl i Sverige. Eftersom sharialagen, så som den tillämpas i Afghanistan kräver att den som lämnat islam ska dödas, så begärde han asyl. Vid samtalet hos Migrationsverket uppgav han bland annat att han ansåg islams kvinnosyn problematisk och att det hade varit en faktor i hans beslut att lämna islam. Asylansökan avslogs, vilket i det här fallet har väckt massiv kritik då handläggaren vid Migrationsverket var en muslimsk kvinna iklädd slöja, vilket den sökande och hans juridiska ombud uppfattade som stötande.
Sverige har religionsfrihet, och den omfattar inte bara kristna. Den omfattar alla, också en muslim som jobbar på Migrationsverket. En handläggares sätt att praktisera sin religiösa tro på arbetstid får dock inte undergräva förtroendet för den opartiskhet som krävs av en statlig myndighet vid en bedömning i ett enskilt ärende. Den svenska regeringen och Migrationsverket måste säkerställa att frågan aldrig behöver ställas huruvida en utredare agerat som en opartisk myndighetsperson, eller som islamisk motpart.
Vi kristdemokrater är fast beslutna att stå upp för religionsfriheten, och att göra vad vi kan för att stoppa förföljelsen av kristna – oavsett om förföljelsen sker i Syrien, Irak eller i Sverige.