Vi kan nå ut till de nyanlända i Uppsala

Vi uppfyller studieförbundens demokratisyfte och når målgrupper som få andra når, skriver företrädare för Ibn Rushd.

Muse Yusuf

Muse Yusuf

Foto: Privat

Debatt2019-12-14 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I september presenterades en oberoende studie om Ibn Rushds verksamhet och demokratiska värdegrund. Studien gjordes av professor Erik Amnå på uppdrag av Folkbildningsrådet och den visar att vi uppfyller studieförbundens demokratisyfte. Bakgrunden är att Ibn Rushds ”egentliga” religiösa och politiska syften har ifrågasatts. Även Folkbildningsrådet konstaterar att vi bidrar till att uppnå folkbildningens mål.
 

Erik Amnå tar upp många positiva aspekter av vår verksamhet, inte minst hur vi bedriver ett folkbildningsarbete som gör skillnad.

Det beror främst på att vi engagerar målgrupper som få når: våra deltagare består till stor del av personer som bor i socioekonomiskt eftersatta områden, personer med utomeuropeisk härkomst, unga, korttidsutbildade och nyanlända. I 

Uppsala nådde vi under 2018 ut till 241 deltagare och ordnade 11 506 timmar folkbildande verksamhet. Under 2020 kommer vi vara en av huvudarrangörerna till MR-dagarna i Uppsala. Men vi har potential att göra så mycket mer!
 

Studien pekar också ut områden mot vilka vi nu behöver rikta extra fokus. Ibn Rushd har kritiserats för att föreläsare som uttalat sig kränkande har deltagit vid våra arrangemang. Vi är medvetna om att fel har begåtts och har numera rutiner för att granska gäster. Ibn Rushd är inte en plattform för hat eller hot. 

Ibn Rushd måste arbeta för att våra medlemsföreningar ska ha kvinnor på tunga poster.

Vi har ett viktigt uppdrag att bidra till ett jämställt samhälle, och vi arbetar aktivt med att engagera kvinnliga cirkelledare och att motverka machokulturer.


Vi behöver också arbeta mer med HBTQ-frågor och mot antisemitism – något vi tar på största allvar.

Ibn Rushd har verksamheter med fokus på interreligiös dialog, men vi kan bli bättre på att berätta att vi är ett studieförbund dit alla är välkomna. 

Folkbildning handlar inte om snabba resultat – tvärtom. Studien lyfter en diskussion om att folkbildningen är ett demokratiarbete som bör tillåtas att vara i utveckling. Stödet till folkbildning beskrivs som ”ett högriskprojekt” där det handlar om att hantera och lära av risker, inte att undvika dem. I den andan vill Ibn Rushd arbeta.

Muslimer med olika bakgrunder är en naturlig del av Sverige. Om de inte ges verktyg att delta i samhället innebär det att demokratin begränsas. Där spelar Ibn Rushd en avgörande roll för delaktighet, integration och lika möjligheter för alla.

Uppsala län har avvaktat att besluta om sitt ekonomiska stöd till Ibn Rushd i väntan på Folkbildningsrådets studie. Med beskedet att vi uppfyller studieförbundens demokratisyfte hoppas vi att frågetecken har rätats ut. Studien visar att ekonomiskt stöd till oss gör skillnad och att Ibn Rushd är viktiga för det demokratiska landskapet i Uppsala och i Sverige.